Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Ibsens tvänne senaste arbeten - I. J. A. Eklund: Om »Hedda Gabler» och »esteticismen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gro IBSENS TVÄNNE SENASTE ARBETEN.
et, om en del mer eller mindre begåfvade individer tro hela lifvet vara till
för att de skola skrifva därom eller måla af det. Och man ledsnar snart på
dessa målare, som måla sig själfva arbetande i sin egen ateli~r eller drickande
I
tiJlsammans med »franskor», dessa dramatiker som skrifva skådespel om huru
dramatikens alster lyckas. Det blir alltför »reflexivt» till slut.
Nej, esteticismen blir mera farlig då den praktiseras af de ·»borgerliga»-
elementen, och naturligtvis tar en form som lämpar sig för dem. Egoismen,
njutningslystnaden och hvad annars det kan vara har lättare att dölja sig bak01n
» det som är fint», eller det som kan rubriceras såsom estetiskt. Sätten äro
mångahanda. En målare har producerat något i moraliskt afseende mer än
problematiskt. Men hvad gör det? - det är skönt. En modern hjältinna
»syndar». Och hennes apologi, om hon tänker på att åstadkomma någonr
lyder: icke kan det vara synd, som var så skönt. När egoisten, som skurk-
aktigt röfvat till sig andras egendom kommer in i sitt delikat inredda förmak,_
bör han, om han lyckas konsekvent bringa synpunkten till giltighet, känna sitt
lif så harmoniskt som harmonin mellan möblernas färger och de smekande
dagrarne. Om en Stanley vore esteticist, skulle de vildaste odåd mot Afrikas
barn nog försvaras med det ordet: de äro så vidunderligt fula. – Den estetiska
harmonin eller disharmonin skymmer bort den moraliska. Samvetet upphör
att göra sig gällande.
* *
En kallblodig njutningsdyrkare har Ibsen tecknat ’i assessor Brack. Han
genomför principmässigt, klokt och fullt samvetslöst sitt program, gående ut
på att ega den .sköna Redda i »ett trekantet forhold». Redda har nog full
rätt att säga, det han bildar ett lysande undantag från regeln, att »mandsper-
soner er desvrerre ikke altid så principfaste, som de burde vrere». Nog är
assessor Brack principfast. Moraliskt är det ingen skillnad på denna assessor
och hans många bröder i den » bildade» världen å ena sidan och Redda Gabler
å den andra. :qe ha fullständigt sam111a tendenser. Men hon är kvinna och
mäktar ej genomföra sin princip. Hon faller för den starkare. Det är en
fu1lt korrekt hänvisning på det förhål1ande, att den i modern anda utförda
esteticismen beträffande förhållandet mellan man och kvinna, kommer att kosta
kvinnorna långt mer än rnä:nnen.
Jörgen Tesman är esteticist, han också. H vad skulle han annars med
Redda Gabler? Hans skönhetsdyrkan, som är mycket borgerlig och nästan
»platonisk», kan visserligen ej bringa honom längre än till ekonomisk ruin och
åtminstone i andligt afseende - till att bli »hanrei>>. Den gick aldrig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
