Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Ibsens tvänne senaste arbeten - I. J. A. Eklund: Om »Hedda Gabler» och »esteticismen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSENS TVÄNNE SENASTE ARBETEN.- 611
blodet på honom. Han skall alltid förbli »fagmennesket», pedanten. Det är
hans räddning.
Den gamla sagan, att den esteticism, som på modern grund söker om-
plantera grekisk bacchusdyrkan och annan skönhetskult, saknar det grekiska
skönhetssinnets förmåga att »holde måde i nydelsen» och därför hamnar i
smutsen, är i förbigående skisserad i Eilert L0vborgs person. »Vinl0v i håret»
är humbug. Vår Bacchus är nog den som sitter på tunnan. Och den moderna
Venus? I stycket är hon en rödhårig existens och heter: Diana.
Redda Gabler själf förefaller mig i mycket likna Peer Gynt. Båda äro
esteticister, endast med den skillnaden, att denne är romantiker och Hedda
»realist». Hon har liksom Peer Gynt hela lifvet varit »sig selv» med det re-
sultat att hon behöfde smältas om. Men Ibsen tror sannolikt icke längre på
»knappest0beren». Därför gör Redda själf upp sin räkning med tillvaron.
»lVIetalvcerdien går tabt». Det finns ingen mästare, som tar vara på den. När
själen har fotograferat sig »ad negativ vej >>, så finnes ingen annan råd än att
slå sönder plåten. Bankrutten blir absolut.
»Deilig, deilig er H edda Gabler. » »Deilig har hun vceret alle sine dage. »
Tänk - » når hun red med sin far ud over vejen i den lange sorte klcedes-
kjolen og med fjcer på hatten!» Det var ej underligt, att hon hade »så mange
kavallerer». Hon var ett af de väsenden, den kritiska tiden låtit bestå. Kvinno-
skönhet dyrkas så länge människor ha förmåga att dyrka någonting. När
Gretchen, kvinnoembryot, bryter fram ur det omhölje, som omgaf henne i de
s. k. slynåren, finner hon, om hon ser någonting ut, kanske till sin förvåning,
att hon har ett värde, som ingenting annat i >>personlighetens värld». Säker-
ligen hade Redda mötts af denna »helsobringande» uppfattning ända från
början.
På basis af den skönhetskult, hvarför Redda Gabler varit föremål, har
hon nu realiserat sitt Gablerska jag, som rätt mycket liknar det »Gyntske jeg».
Det är likasom detta ett ständigt »gå udenom», en äflan
"at stå med valgfri fod
emellem livets lumske frelder
"at sejle nedad tidens elv
helt og holdent som sig selv."
,,
Hon var också på sin tid herre på täppan. Hon hade grundlagt sitt
» kejserdom», där undersåtarne voro alla stadens ungherrar, visserligen ett tarfligt
rike, men dock lockande nog, såsom antagligen societeternas damer kunna bedöma.
Hon tycks hafva varit ganska enväldig. Fru Elvsted - »hun med det irri-
terende håret» - var väl ej farlig, fast det alltid är en tagg för den, som vill
herska absolut, att veta sig icke i allt vara den främste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
