Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Ibsens tvänne senaste arbeten - I. J. A. Eklund: Om »Hedda Gabler» och »esteticismen» - II. Fritz Mauthner: Ett tyskt omdöme om »Bygmester Solness». Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSENS TVÄNNE SENASTE ARBETEN.
Dianas boudoir eller i kyrkan. Så vida det ej finnes något som heter: om-
vändelse. - -
Mina läsare erinra sig kanske hvad Tolstoy skrifver om handdukarne.
När man är mindre fin kan man ha en handduk flere dar. J\1en så stiger
kulturen, och då kan man slutligen bara torka sig en gång på handduken.
Det är intressant såsom ett bevis på, hur fint den ädle ryssen känner den
mera borgerJiga esteticismens förbannelse. Man bör väl erkänna, att Tolstoy
har ungefär lika mycket estetisk smak som de där bruka flere handdukar on1
dagen. Men han kände sig behöfva valkiga näfvar för att kunna göra sina
bönder godt. Han påminner därvidlag om en större, Kristus. Hans »finkäns–
lighet» hindrade honom icke att med sin helande hand röra vid den spetälske.
Syftet med föregående visserligen icke synnerligen sammanhängande·
reflexioner har varit att söka visa, att det icke är fråga om småsaker i
världens allmänna ensidiga äflan till förfining i estetisk kultur. En stor strid
pågår äfven här mellan tvenne världsåskådningar. Det skall i den afgöras~
hvad som skall vara människoidealet, människosonen eller - jag vet knappt
hvad, men det synes mig som komme esteticisternas ideal närmast att ta ge-
stalten i någon drottning för världens fala divor. Honom eller henne gäller
kanske valet.
J. A. Eklund.
II. Ett tgskt omdöme om »Bygmester .Solness ».
Fri t z M au t h ner skrifver i senaste numret af »Das Magazin för Littera-
tur» om Ibsens nya skådespel följande, som vi söka återgifva i öfversättning:
Det är svårt att finna den rätta tonen, när man såsom ärlig och lugn
vän af Ibsen skall tala om något af hans ålderdoms arbeten. I en förtrolig
krets af liktänkande, där man ej löper fara att blifva missförstådd, skulle man
tacksamt och pietetsfullt erinra sig hans mannakrafts bragder och de uppslag,
han skänkt oss, oqh beklaga försvagandet af hans plastiska kraft – mer för vår
egen än för hans skull. Men äfven i hans fyra sista dramer finnes trots alla
deras underligheter och spetsfundigheter ännu så mycket af nyupptäckter inom
själslifvet och i enskilda scener så mycken stämning och lyftning, att Ibsens.
trogne hafva full rätt att forskande fördjupa sig äfven i »Rosmersholm», »Frun
från hafvet», »Redda Gabler» och »Byggmästare Solness» och fröjda sig åt
de dolda hemligheterna i dessa dunkla böcker. Blott att då i den slutna be-
undrarekretsen ej heller Mephisto borde saknas; det borde nämligen vara till-
låtet att litet emellanåt släppa gäcken lös, när den gamle Ibsen vid sitt eviga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
