Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Ibsens tvänne senaste arbeten - II. Fritz Mauthner: Ett tyskt omdöme om »Bygmester Solness». Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(5 I 8 JBSENS TVÄNNE SENASTE ARBETEN.
.äfven de djupaste skuggorna framträda klart. Åter låter han den tilldragelse,
som utgör dramats ödesdigra motiv, ligga i det förflutna. Byggmästaren har
i Aline funnit en god, plikttrogen hustru, men allt samförstånd mellan dem är
nu slut. För några år sedan har hennes fädernehem brunnit upp utan hans
förskyllan, men till hans fördel. Sedan dess lider Solness af en rubbning i sitt
själslif. Han hade önskat, att huset brunne upp, och inbillar sig nu, att hans
vilja råder öfver en här af demoner, så att blott önskan hos honom behöfves
för att korsa naturlagarne och för att sätta andras sensoriska och motoriska
9erver 1 verksamhet. Suggestion kallas det af en ny vetenskap, _
hvilken dock
.är svår att kontrollera; telepati kalla spiritisterna det. Och Ibsen låter det
vara oafgjordt, om vissa tilldragelser i stycket ,blott äro fantasifoster i bygg-
mästarens uppjagade inbillning, eller om de skola fattas såsom verkliga, ehuru
oförklarliga fakta inom naturens nattrike.
Fru A line har i följd af förskräckelsen vid eldsvådan förlorat förmågan
att gifva sina tvillingar deras naturliga näring, och så hafva barnen kort där-
efter dött af svaghet. Man torde erinra sig, hur den späda barnaåldern ända
upp till embryologien sedan länge spelar en stor roll i Ibsens diktning. På
Rosmersholm le barnen icke, hafsfrun~ barn har fiskögon såsom den främmande
mannen, och det är hafvandeskapet som kommer Redda Gabler att handla så
hysteriskt, och i det nya stycket är det den uteblifna mjölken för hans barn
som kommer byggmästar Solness att förtäras under medvetandet att vara deras
mördare. Visserligen lär icke kunna förnekas, att Ibsen vidgat diktens ämnes-
.område genom att föra in sådana intima själsmotiv – ehuru visserligen icke
för första gången, såsom Goethe,s »vVahlverwandschaften» visa. :Men Jag
fruktar, att dessa ämnen börja spela en for stor roll bland hans motiv.
Solness har i sin själsrubbning ännu en sårbar punkt. Han har efter
branden blifvit stadens mest anlitade byggmästare. Nu darrar han för: att
yngre förmågor skola öfverflygla honom, så att han tränges undan. För att
behålla sin ställning griper han till vanhederliga medel. I-Ian har i sin tjänst
.en afsigkommen arkitekt och dennes begåfvade son. Han är rädd för dem, men
I
vet att behålla dem i sitt våld genom ett dåligt kärlekshyckleri.
Så långt är första akten Ibsen värdig, och karaktererna liksom de ofta
betydelsedigra orden egga till eftertanke öfver det förflutna och framtiden. Då
inträder Hilde vVangel i huset, såsom en varelse från en annan värld, och
krossar både Solness’ själ och hans lif.
För tio år sedan, då Hilde var ett barn på tolf år, hade Solness kysst
benne och satt henne en hel del konstiga tankar 1 hufvadet. Nu kommer hon
till hans hem och gör samma gärning om igen, som under skolåren i »Frun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
