- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
628

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - En indisk roman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

628 EN INDISK ROMAN.
klippa af sitt hår - andra sy, sticka eller teckna. Kunda försöker lära en
liten gosse läsa.
Plötsligt inträder en boisnavz~ en af guden Wischnus sångerskor, med
helsningen: »Hell Krischnas älskade, gudinnan Radhika !»
Alla äro häpna öfver hennes djärfhet, ty utan särskild tillåtelse får ingen
främmande beträda änkhuset. Men då hon bär en helig klädnad, kan man
heller icke afvisa henne.
Boisnavi’n är ovanligt stor och kraftigt byggd. Hennes hår är sirligt
flätadt, hennes sari brokigt randad. I handen håller hon en liten tamburin.
Hon sjunger med hög, fulltonig röst en kärlekssång ur de heliga böckerna.
Hennes ögon äro hela tiden fästade vid Kunda. När hon slutat sin sång, sä-
ger hon till Kunda: »Jag är törstig, gif mig vatteno »
Kunda räcker henne en skål. Men hon beder: »Häll litet 1 mm hand:
Jag vågar icke vidröra ditt kärl, ty jag har ej alltid varit en boisnavi.»
Kunda lyder, och boisnavin lutar sig ned och hviskar i hennes öra: »En
nära anförvandt till din aflidne man är därute; hon önskar tala med dig
följ mig !»
Men Kunda svarar: »Jag lemnar aldrig huset utan tillstånd af dess grz’-
hinz~ husfrun. Den främmande må besöka mig här.»
Boisnavin skakar missnöjd på hufvudet. »Surja Mukhi är ovänligt stämd
mot henne.» Med enträgna ord försöker hon öfvertala Kunda att följa med.
Men hon når icke sin afsikt. Slutligen säger hon: »Nåväl jag kommer igen
i morgon, tala under tiden med grihini och bed henne bevilja den anhållan,
jag framfört.»
Boisnavin är mgen kvinna; det är en förklädd man; det är Debendra
Babu, som älskar I{unda och söker locka henne i sitt nät. Men Kunda mär-
ker ingenting häraf.
* *

*


V.
Surja Mukhi skrifver till sin svägerska Kamal Mani:
»Älskade syster! Länge må du lefva ! Min dag är till ända. När Kunda
kom till oss, v~r hon ett barn. Nu är hon sjutton år och mycket skön.
Hennes fägring störtar mig i olycka. Hon beröfvar mig det dyrbaraste, jag
eger på jorden, som jag för intet pris ville mista - min mans kärlek!»
·H vad Surja Mukhi skrifver, är sant. Ej blott den förklädda boisnavin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free