Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR. 55
Att Norge under den danska tiden hade sin särskilda lag och åtskilliga
privaträttsliga privilegier innebär intet annat eller mera än, hvad de olika lands-
delarna i Danmark ännu efter 1660 voro i besittning ·af.
Talet · om att norrmännen ej kunde afstås som »liggende fre» och annat
gods, när icke en fotsbredd af deras land var eröfradt, är likaledes fullkomligt
_grundlöst. För att en landafträdelse skall anses giltig, fordras ingalunda dess
innevånares samtycke utan endast, att statens regering i regelmässig fred går
in på densamma. Lika litet kräfves det, att l~ndsdelen ifråga skall före freds-
slutet vara af den emottagande parten i sin helhet eller till en del besatt.
H vad som fordras, är, att han intager en sådan position, att han tvingar sin
motpart att gå in på fredsvillkoren. Mot hvilken del af dennes välde anfallet
riktas, på hvad sätt det sker, till lands eller sjöss, är härvidlag likgiltigt. Det
torde ock rättvisligen böra erinras om, att om också ingen del af Narge vid
tidtm för Kielerfredens ingående var af svenskarne eröfrad, så hölls dock hela
landet sedan längre tid strängt block<"radt, en omständighet, hviken, när det
kom till stycket, förlamade dess motståndskraft minst lika mycket som, om
några amt varit ockuperade.
Vidare var det vfsst icke förhållandet_, att man disponerade öfyer norr-
männen som öfver några inventarier. Hvad Fredrik VI i sin afträdelse af
Norge innefattade, var och kunde endast vara, hvad han härvidlag -
egde, näm-
ligen statshögheten öfver detta land, och skola folkrättens vanliga regler vid
detta tillfälle få ega vitsord, var han därtill äfven fullt berättigad.
Vi kunna således anse oss på det klara med, att en afträdelse af Narge
ti11 Sverige, som Kielerfreden innehöll, eger sin fulla giltighet och sin norr-
männen förpliktande kraft oberoende af deras samtycke. · Desse voro emeller-
tid, som bekant, ej af denna åsikt utan reste sig mot Kielerfreden. Detta
innebar således och stämplades äfven af den svenska regeringen som uppror
af dem mot deras lagliga öfverhet. De förklarade sig visserligen själfva för
ett fullt själfständigt folk, valde sig i kraft däraf en konung och antogo en för-
fattning, men denna själftagna suveränitet erkändes ej af någon enda europeisk
makt och har aldrig erhållit någon rättslig giltighet.
Man har försökt att ur Mosskonventionen konstruera fram ett bevis på
motsatsen. Men med fullkomlig orätt. Mosskonventionen är ingalunda någon
internationell traktat i vanlig mening~ genom hvilkens afslutande Sverige er-
kände Narge som en med sig folkrättsligt jämnbördig makt, den är en öfver-
enskommelse mellan de . upproriske norrmännen och deras laglige monark,
Sveriges konung, som i denna egenskap äfven var Norges.
I Kielerfreden gjordes inga andra förbehåll rörande Norges ställning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
