Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR.
Sverige, än att norrmännen skulle bibehållas vid sin allmänna lag och privile-
gier, samt att de norska stiften skulle utgöra »un royaume reuni a celui de
Suede». Frånsedt dessa förbehåll egde Sverige full frihet att efter godtfinnande
ordna de afträdda norska stiftens statsrättsliga ställning. Sverige egde då ock
full frihet att göra de medgifvanden, det kunde finna lämpliga för att förmå
norrmännen att nedlägga vapnen och gå in på en öfverenskommelse i godo,
men detta innebär ingalunda ett uppgifvande af Kielertraktaten utan skedde
just i kraft af den rätt, som densamma gaf. På samma gång Sverige genom-
dref slopandet af prins Kristian Fredriks usurperade maktställnin_
g, medgaf det
sålunda, att det norska statsrådet och det norska stortinget skulle godtagas
som norrmännens målsmän vid den följande underhandlingen om föreningsvill-
koren eller, - som det ock kan uttryckas -, om de förändringar, Eidsvolds-
konstitutionen med anledning af föreningen borde unde_
rgå. Sveriges regering
aktade sig nämligen väl för att på något sätt antyda, -att föreningen först ge-
nom dessa underhandlingar skulle komma till stånd. Den förefanns enligt dess
me~ing r~dan, på grund af Kjelerfreden, och den skulle utgöra.grundvalen för
de följande underhandlingarna, ej dessas ändamål.
Den svenska regeringen tog ?,nnu ett steg till eftergift för norrmännen,
då den gick in på, att de genom besl.utet af den 20 okt. r 8 I 4 förbehöllo sig
att först med de svenska kommissarierna få öfverenskomma om de närmare
föreningsvillkoren, innan de verkställde sitt formliga konung-aval. · Men i .ingen
af dessa Sveriges eftergifter kan uppvisas något, som innebär vare sig ett upp-
gifvande af Kielertraktaten eller ett erkännande af Norge som en suverän stat.
Sverige behöll ju alltid sitt ord med i laget vid den blifvande norska författ-
ningens formulering, .och så mycket måtte väl vara tydligt, att icke kan dtt
landet anses framträda som suveränt, hvilket måste underkasta sig att med ett
annat lands regering underhandla om de förändringar, dess författning måste
undergå. Under sådant förhållande borde det ej kunna gifva anledning till miss-
förstånd att gå norrmännen åtskilligt till mötes i fråga om sättet för under-
handlingens inledande och bedrifvande. I realiteten häfdade Sverige konsekvent
sin ståndpunkt och sin rätt att själft bestämma, hvilka medgifvanden det ville
göra norrmännen, om det också i fråga om formerna gjorde vissa eftergifter
åt deras uppfattningssätt genom att låta dem för -sin del bifalla föreningen och
förrätta formaliteten af ett konungaval, sedan de bifallit föreningen.
Det har blifvit framhållet 1
), att svenskar och norrmän vid dessa under-
handlingar gingo ut från så olika utgångspunkter, att den största diplomatiska
konstfärdighet måste utvecklas; för att icke alltsammans skulle gå sönder. Norr-
1) Forssell : Minne af grefve G. af Wetterst<~dt, ss. 384- 386 i Sv. ak. handl. för 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
