Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 OM PESTALOZZI.
trädgårdsmästartjänst kan som sagdt hvarje människa åtminstone till en
viss grad, göra sig själf; men människorna kunna äfven sinsemellan göra
detsamma den ena för den andra, och särskHdt kan och bör naturligtvis
den äldre generationen i detta hänseende sörja för den yngre, hvilket då
tydligen sammanfaller n1ed ungdomens uppfostran.
Uppfostrarens konst är alltså att förlikna med trädgårdsmästarens.
Men Pestalozzi stannar icke vid mer eller mindre träffande bilder och lik-
nelser. Det gäller att få syn på och närmare besked om den uppfostrande
verksamhetens specifikt egendonzliga art, dess mål, medel och gränser.
Och då denna verksamhet har till sitt objekt unga människor och (huf-
vudsakligen åtminstone) deras själslif, så bör man härvid tydligen börja
med att göra sig reda för de faktorer, som i allmänhet betinga och till-
sammans bestämma riktningen och beskaffenheten af ett mänskligt själslif.
Dessa faktorer finner Pestalozzi vara väsentligen trenne: I) hvad han
kallar människonaturens egen inre organiska 7.Jäxt eller med ett annat
uttryck >maturens egen gång i människans utveckling>> - hvarmed han,
såsom af det föregående torde framgå, menar ingenting annat än den så
småningom fortskridande utvecklingen af barnets inneboende anlag, sådan
som denna försiggår till en viss punkt och till en viss grad alldeles själf-
mant eller oberoende så väl af den egna fria viljans inflytande som af
all afsiktlig inverkan från andra människor; - 2) det inflytande, som hvarje
människa, men i synnerhet det ännu jämförelsevis outvecklade och därför
så mycket bildbarare barnet ovillkorligen mottager af den )lttre omgzf-
ningen, af naturen och människolifvet omkring oss, de sociala förhållan-
dena o. s. v.; och 3) den egentliga uppfostrande verksanz/zeten – hvar-
med naturligtvis syftas närmast ·och i främsta rummet på den afsiktliga
ledning, som i ungdomen kommer oss till del från föräldrar, lärare m. fl.,
men hvarunder i ordets vidaste betydelse för öfrigt inbegripes äfven den
afsiktliga ledning, som vi vid mera framskriden ålder äro i stånd att gifva
oss själfva, eller med andra ord hvad man plägar kalla själfuppfostran.
Mellan dessa trenne faktorer söker han så vidare angifva och be-
stämma det rätta förhållandet, därvid utgående från den förutsättningen,
att de ovillkorligen både kunna och böra på något sätt bringas till öfver-
ensstämmelse och samverkan med hvarandra, så vida nämligen den unga
människans utveckling skall föra till något godt och tillfredsställande re-
sultat. Ty det är ju tydligt; att de i annat fall måste motverka och störa
hvarandra, och att resultatet sålunda icke kan blifva annat än lappverk,
ensidighet och disharmoni i människans lif. Hvad då först beträffar
det inflytande, som utgår från den yttre omgifningen, så beror ju detta
till största delen på allehanda tillfälligheter, och det betecknas för den
skull af Pestalozzi såsom varande väsentligen ett slum,pens verk; - ehuru
visserligen, tillägger han, en förståndig uppfostrare kan till en viss grad
göra sig till herre äfven öfver denna yttre omgifning och sålunda tvinga
den att tjäna sina syften. Helt annorlunda förhåller det sig däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
