Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PESTALOZZI.
ling och utbildning af människonaturens väsentliga grundkrafter som ock
bestämda mer eller mindre direkt användbara kunskaper och färdig-
heter -, äfvensom att de båda sidorna af denna dubbla uppgift, långt
ifrån att behöfva komma i strid med hvarandra, i själfva verket inbördes
betinga och följaktligen böra gå hand i hand med hvarandra, att således
å ena sidan inga grundliga och solida kunskaper lära ens kunna med-
delas annorlunda än så., att undervisningen tillika verkar formelt bildande
och att det då naturligtvis måste vara önskvärdt, att detta sker i så hög
grad som möjligt, men också å andra sidan) att en undervisning., som
icke mynnar ut i någon säker kunskap eller färdighet icke häller gärna
kan vara ett lämpligt medel att främja en sund och lifskraftig formell
bildning. Och låt mig tillägga, att om det å ena sidan ligger i sakens natur,
att den » materiella» synpunkten - det allmänna lifvets och de speciella
yrkenas alltjämt växande kraf - alltid måste blifva af mer eller mindre
exklusivt afgörande betydelse för lzvad som bör läras och inhämtas i det
ena och andra slaget af skolor, så synes det mig å andra sidan vara all-
deles gifvet och klart, att den formella synpunkten kan med allt fog göra
anspråk på att få vara den väsentligen bestämmande för huru och i sam-
manhang härmed då också j hvilken inbördes ordning de särskilda äm-
nena böra läras. Så till vida är och blir då den sist nämnda synpunkten
i alla fall den ojämförligt viktigaste och mest gifvande med hänsyn till
lärogång och undervisningsteknik och därmed i det hela inom det didak-
tiska området. Och i betraktande häraf torde vi icke hafva skäl att klaga
däröfver, att den blifvit af Pestalozzi i främsta rummet och företrädesvis
framhållen och exploaterad - teoretiskt och praktiskt - i icke ens om
•
det väl bör erkännas, att detta skett med någon grad af ensidighet, på
bekostnad af den andra, i och för sig visserligen lika berättigade och
oumbärliga synpunkten.
Med denna anmärkning afslutar jag mitt måhända nog utförliga
försök till en sammanhängande framställning och utredning af Festa
lozzis pedagogiska grundåskådning, af hans allmänna vyer öfver upp-
fostringskonstens mål och medeli uppgift och metodik. Och jag går nu
öfver till att, i den mån tiden medgifver, söka angifva, huiu de all-
männa konturerna af hans uppfostringslära på samma gång utfyllas och
närmare preciseras, eller med andra ord, huru de ledande grundtankarna
vidare utföras och genomföras särskildt inom den uppfostrande verksam-
hetens båda viktigaste områden eller så att säga hufvudprovinser., nämli-
gen först med afseende på ungdomens sedligt religiösa uppfostran och
sedan inom den företrädesvis intellektuella bildningens eller, hvad som
kommer på ett ut, det egentliga undervisningsväsendets område.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
