Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PESTALOZZI. IOI
åskådningar och dymedelst, på abstraktionens och reflexionens vanliga
väg ur dem härleda allmänna begrepp och om dem fälla allmänna om-
dömen. Från åskådning till begrepp och därmed också till verkligt lef-
vande kunskap, det är den naturliga utvecklingsgången, och denna bör
noga följas vid all undervisning, det är Pestalozzis lösen. Hans s. k.
åskådningsundervisning kan således icke afse att vara endast åskådnings-
öfning i inskränkt bemärkelse, d. v. s. öfning af sinnena och iakttagelse-
förmågan’) utan blir i och med detsamma tillika och lika väsentligt äfven
•
ett slags förberedande tankeöfning. Jag kan så gärna först som sist till-
lägga, att den alltid på samma gång blir slutligen och för det tredje äf-
ven talöfning, ty meningen är, att barnen skola tillhållas att göra klart
och tydligt reda för, hvad de sett och hört och sålunda småningom lära
sig att korrekt uttrycka sina egna tankar.
För öfrigt må man icke tro, att talet om åskådningens fundamentala
betydelse skulle referera sig endast till den första rent elementära barna-
undervisningens område/ till hvad man ännu i dag plägar efter Pestalozzis
fö;edöme kalla för >)åskådningsundervisning» i mera inskränkt och egent-
lig bemärkelse. Den afser i själfva verket - naturligtvis mutatis mutan-
dis - all slags, högre som lägrej undervisning och all intellektuell verk-
samhet öfverhufvud. Om all s. k. förståndsodling eller intellektuell bild-
ning, af hvad slag och art den i öfrigt än vara månde, som icke hvilar
på ett tillräckligt underlag af klara och lifliga sinnliga åskådningar eller
icke står i ett lefvande sammanhang med sådana, - om all sådan bild-
ning utan undantag, menar Pestalozzi, och visserligen med full rätt, att
den i själfva verket sväfvar i luften, att den ovillkorligen måste förr eller
senare urarta till ett tomt ordprål och ihåligt frasmakeri (»leeres W ort-
und Maulwesen>>), som icke i längden tillfredsställer någon och allraminst
kan blifva fruktbringande för lifvet.
Dessa sina allmänna åsikter och afsikter rörande s. k. åskådnings-
undervisning och ett i det hela mera åsk_ådligt undervisningssätt har Pe-
stalozzi sökt att konsekvent och planmässigt genomföra särskildt med af-
seende på de läroämnen, som han betraktar såsom de egentligen grund-
läggande för all normal och naturenlig intellektuell bildning - korteligen
såsom rent »elementära» bildningsmedel par preferance - och hvilka för
den skull enligt h~ns mening böra tillsammans utgöra hvad han kallar
»den fasta stamtruppen i all folkskoleundervisning». - Och dessa ämnen
kunna vi enligt hans anvisning samla under följande tre rubriker: 1) geo-
metrisk åskådningslära, 2) en åskådlig räknelära och 3) en likaledes i möj-
ligaste måtto åskådlig språkundervisning.
H vad jag nyss kallat geometrisk åskådningslära, det kallar Pesta-
lozzi själf Å skådningens ABC. Detta läroämne skall nu bestå väsentli-
gen däri, att Pestalozzi vill gå ut ifrån de första och enklaste geometriska
grundformerna - linien, kvadraten och cirkeln - och sedan fortgå i
oafbruten ordning genom att på olika sätt dela, variera och modifiera
dessa, i syfte att på den vagen väcka och utbilda lärjungarnes formsinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
