Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 O:;\I PESTALOZZI.
och ögonmått. Och så vill han i omedelbart sammanhang härmed sätta
undervisningen i teckning och skrifning, detta i enlighet med sin all-
männa grundsats, att man bör söka inrätta undervisningen så, att den så
vidt ske kan och så fort som möjligt resulterar i någon praktisk färdig–
het, hvaraf lärjungen kan få omedelbar nytta och glädje.
Sin räknelära har P. framstält under namn af Åskådnings/ära .för
talförlzlzllanden. Och denna går hufvudsakligen därpå ut, att lärjungen
icke får i förtid vänjas vid att operera med döda siffror, hvars egentliga.
betydelse han ännu icke kan ha någon full och lefvande föreställning om,
utan att fast mera allting skall reduceras tillbaka till de första enklaste
och därför äfven lättast åskådliga af alla talförhållanden och räkneopera-
tioner. Dessa första och enklaste räkneoperationer, all räknings ele-
mentära grundformer, äro naturligtvis addition och subtraktion, samman-
läggning och borttagning; och sålunda skall barnet t. ex. lära sig att
tydligen begripa och inse’) att multiplikation och division i själfva verket
äro ingenting annat än förkortad addition och division. - Såsom inled-
ning till läran om bråk vill P. underhjälpa den åskådliga uppfattningen
af bråkens verkliga betydelse genom ett tämligen kompliceradt system
af kvadrater, som äro på många olika sätt delade i olika riktningar. För
öfrigt vill han, att den första undervisningen i räkning skall ske med till-
hjälp af handgripliga föremål, stenkulor, torra ärter eller något dylikt..
Och för att grundligt förebygga det nyss nämnda opererandet med döda
siffror, yrkar han att barnen skola i det längsta öfvas med att räkna i
hufvudet, och icke på papper eller griffeltaflor.
Språkundervisningen indelar Pestalozzi i tre hufvuddelar eller olika
stadier: ljudlära, namnlära och egentlig språklära. I den först nämnda
inskärper han vikten och nödvändigheten däraf, att barnet allt ifrån första
början tillhålles att riktigt och noggrant både uppfatta och återgifva de
artikulerade språkljuden; och i full öfverensstämmelse härmed har han
obestridligen inlagt mycket stora förtjänster om en rationell undervisning
i innanläsning genom att söka därvid införa den s. k. ljudmetoden, i mot-
sats mot den dittills allmänt gängse rent mekaniska bokstafveringsmeto-
den. I förbigående må nämnas, att han vid sidan af och i sammanhang
med nyss antydda, såsom han naturligtvis hälst önskar, systematiskt ord-
nade artikulationsöfningar vill införa äfven liknande elementära öfningar
i sång; likasom ock att han vill hafva redan den första undervisningen i
innanläsning satt i organiskt samband med undervisningen i skrifning och
rättstafning. - Pestalozzis »namnlära>
> är närmast ingenting annat än ett
i naturliga grupper och delvis alfabetiskt ordnadt register öfver det vik-
tigaste och allmännaste af modersmålets ordförråd, ämnadt att användas
såsom läsebok vid den första öfningen i innanläsning. Men meningen
var, att denna namnkunskap skulle bringas i omedelbar förbindelse med
barnets åskådningslif, därigenom att åtminstone de viktigaste föremålen,
på samma gång som de benämndes, äfven förevisades, vare sig i verk-
ligheten eller i kolorerade bilder. Och detta, menar han, både kan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
