Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 OM PESTALOZZI.
<lervisningen i språk., så torde nog litet hvar af oss känna igen dessa i
de ännu i dag stundom s. k. »elementarböcker»., särskildt i främmande
lefvande språk (t. ex. i franska af Ollendorjf, Ploetz m. fl.)., med hvilka vi
säkert gjort bekantskap på skolbänken - och hvilka redan ty~kas vara
på god väg att blifva i sin ordning betraktade såsom stående kvar på en
öfvervunnen ståndpunkt. För egen del må jag bekänna mig luta starkt åt
den uppfattningen., att Pestalozzi låtit sin inrotade fiendtlighet emot all
abstrakt gra1nmatik förleda sig till åtskillig öfverdrift och ensidighet och
sålunda slagit öfver målet i detta hänseende – kanske föga mindre än
hans beryktade föregångare Wolfgang Ratichius., som långt förut försökt
att i väsentligen samma riktning reformera språkundervisningen och där-
vid grundligt misslyckats. Men detta bör icke hindra mig ifrån att er-
känna - hvad som näppeligen lär jäfvas af någon vittnesgill språklärare
- att själfva den innersta grundtanken i Pestalozzis hithörande resone-
mang är både riktig och mycket beaktansvärd. Och öfverhufvud lär in-
tet sakkunnigt omdöme om hans undervisningsmetod i dess helhet., sådan
_
som den finnes teoretiskt framställd i hans skrifter och praktiskt tillämpa-
des vid hans uppfostringsinstitut., gärna kunna utfalla annorlunda än så.,
att den., med alla sina mer och mindre i ögonen fallande brister och
ofullkomligheter, är synnerligen rik både på allmänna synpunkter och
speciella anvisningar’.) som ännu i vår tid ega fullt aktuell betydelse, och
som därjämte faktiskt visat sig innebära kraftiga väckelser och fruktbara
uppslag till väl b~höfliga och mer eller mindre omfattande reformer inom
flere områden af det europeiska undervisningsväsendet.
Ojämförligt störst och mest omedelbart ingripande har Pestalozzis
inflytande varit inom det arbetsfält, som låg honom själf närmast, nämli-
gen inom folkskolans och småbarnskolans område. Detta visade sig bäst
år I 846, då hundraårsminnet af hans födelse firades öfverallt icke blott
i Schweiz utan äfven i Tyskland. I en med anledning häraf författad
skrift af hans lärjunge Bloclzm,ann nämnes., att af Preussens fyrtiotvå folk-
skollär?,reseminarier var det endast två., där Pestalozzis inflytande ännu
icke hunnit göra sig gällande. Och vid samma tillfälle tog en annan af
hans främste lärjungar Diesterweg initiativet till att inrätta en hel mängd
s. k. Pestalozzistzftelser, d. v. s. uppfostringsanstalter för fattiga barn i
Pestalozzis anda, hvarmed åsyftades bland annat., att dessa stiftelser skulle.,
SQm det heter i inbjudningen, »tjäna till ett faktiskt uttryck af de tyske
lärarnes tacksamhet mot deras och hela mänsklighetens, men i synnerhet
barnavärldens lärare och vän>>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
