Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PESTALOZZI. 105
E ~terskri~ t.
Om Pestalczzis historiskct ställning till sinct föreg&ngare cch efterföljcrre
och den pestctlozziskct pedagogikens betydelse :För \."ctr tid.
Den i min senare föreläsning gifna framställningen af den pestaloz-
ziska pedagogikens innehåll gör inga anspråk på fullständighet; utan har
jag, såsom jag från början uttryckligen lofvat, hållit mig endast till de
stora allmänna dragen och ledande grundtankarna och dessas enligt min
uppfattning viktigaste och mest intressanta tillämpningar särskildt med
hänsyn till ungdomens sedligt religiösa och intellektuella uppfostran. Jag
har sålunda icke aktat nödigt att tala särskildt om, huru Pestalozzi vill
hafva systematiskt och metodiskt utbildade hvad han kallar »Kunstkraft»
och »Gemeinkraft>>. Och ehuru väl i sak några antydningar äfven härom
icke kunnat undgå att mera obemärkt komma med här och hvar i min
framställning i sammanhang med - och på grund af sitt sammanhang
med - det öfriga, så synes mig i alla fall mina föreläsningars befordran
till trycket erbjuda ett lägligt tillfälle att i ett särskildt postscriptum få till
en början bifoga några anmärkningar om hvad han egentligen menar med
,dessa båda nyss nämnda krafter, som af honom framhållas jämte den
sedligt religiösa och den rent intellektuella kraften såsom föremål för
särskild omvårdnad och metodisk behandling från uppfostrarens sida.
Det är då att märka, att Pestalozzi till konstkraftens område - an-
slutande sig till ordets etymologi (konst af kunna) - alldeles icke hänför
endast hvad man kallar ästetisk bildning och ästetiska talanger, utan lika
väl äfven alla rent praktiska färdigheter, men icke blott detta, utan tillika
•
och ur »elementär» synpunkt i främsta rummet alla sådana öfningar, som
.äro egnade att stärka och utveckla sinnesorgan och lemmar, att i allmän-
het befordra händighet och tilltagsenhet och sålunda i det hela direkt
eller indirekt syfta till att främja och öka själens herravälde öfver krop-
pen, såsom ett oumbärligt villkor för allt kraftigt och ändamålsenligt prak-
tiskt handlande. För öfrigt må det vara nog att här endast i förbigående
nämna, att han lägger stor vikt på sådana öfningar och så till vida visar
sig hafva öppet öga och vaket intresse äfven för den sida af uppfostrarens
uppgift, som eljest vanligen omtalas under namn af fysisk uppfostran.
Hvad åter beträffar Pestalozzis s. k. »Gemeinkraft», så torde detta
ord lämpligen kunna öfversättas såsom totalkraft. Ty därmed menas
Svensk Tidskrift 1893. 4, 5. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
