Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II2 OM PESTALOZZI.
hvar i hans skrifter kringströdda resonemang om det mänskliga själslifvet
näppeligen, ur strängt vetenskaplig synpunkt, karakteriseras och bedömmas
annorlunda än såsom ett slags, ehuru visserligen ganska ovanligt inom
sig sammanhängande och helgjuten, popularpsykologi. Men i trots häraf
- om man frågar mig, på hvilkendera sidan jag finner de allmänna syn-
punkterna och ledande grundtankarna vara både i sak riktigast och mest
fruktbara särskildt i pedagogiskt hänseende.1
eller med andra ord hvil-
kendera af dessa sins emellan principiellt motsatta psykologiska grund-
åskådningar jag för min del anser innehålla mest sanning och då också
på samma gång vara bäst och tjänligast såsom grundval för pedagogisk
teori och praxis, så tvekar jag icke att uttala min lifliga öfvertygelse där-
om, att Pestalozzis sunda instinkt i förening med hans goda naturliga för-
stånd och en mindre vanlig., af varm sympati med och lifligt intresse för
barnens själslif egendomligt skärpt, psykologisk iakttagelseförmåga med
genialisk träffsäkerhet ledt honom i allmänhet rätt och till vida bättre
och äfven i vetenskapligt – filosofiskt icke mindre än psykologiskt -
hänseende mera hållbara resultat i det stora hela än dem, hvartill
Herbart kommit i sin mera formellt vetenskapligt skolade., men enligt
min mening af en abstrus metafysik, och väl äfven af åtskilliga från
andra håll stammande förutfattade meningar, redan från början väsentligen
missriktade och vilseledda psykologiska forskning. Naturligtvis har jag
härmed hvarken velat förringa Herbarts och den herbartska skolans omiss-
känneligt stora lzistoriska betydelse och befruktande inflytande i flera
riktningar, särskildt och framför allt just inom det psykologiska arbets-
fältet och det därmed nära sammanhängande pedagogiska., eller för-
neka, att man både hos Herbart själf och hans lärjungar finner många
beaktansvärda och ännu i dag, direkt eller indirekt’) lärorika bidrag till
en närmare utredning af åtskilliga psykologiska detalj frågor.
Den öfvertygelse, jag nyss uttalat rörande Pestalozzis och Herbarts
motsatta psykologiska grundåskådningar och deras relativa värde i jäm-
förelse med hvarandra, är det af skäl, som ofvan angifvits, här icke rätta
platsen att utförligare .1notivera och förfäkta. Lyckligtvis torde detta också
vara mindre behöfligt, då jag tror min kunna tryggt vädja till den inre
erfarenhetens vittnesbörd och hvars och ens eget omdöme om, i hvilken
riktning detta pekar - såsom mig synes tydligt nog. För hvarje oför-
villad och fördomsfri blick på denna inre erfarenhets väsentliga grund-
fakta skall Herbarts exklusivt intellektualistiska och alltigenom rent
mekaniska vy öfver det mänskliga själslifvet säkerligen icke kunna undgå
att förefalla i hög grad både ensidig och konstlad. Och det ligger
då nära till hands att redan på förhand förmoda, att det icke gärna
kan vara möjligt att på en så konstig grund bygga ett pedagogiskt sy-
stem, som med bibehållen inre konsekvens vore på samma gång verkli-
gen sundt, naturligt och i det hela tillfredsställande. Den uppgift, jag
för tillfället föresatt mig, inskränker sig, såsom redan antydts, till att söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
