Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR. 123
nämligen konunga-, tronföljar- och förmyndarval samt därmed likställda fall.
Gå vi så öfver till K. M:s proposition af den 1 2 april, konstitutionsutskottets
betänkande af den 2 5 april och andra statshandlingar från 18 I 5 års riksdag,
så finna vi öfverallt samma begränsning. Just därföre, att föreningen icke bygg-
des på likställigheten som allmän princip, ansågs det nödigt att angifva, i hvilka
.fall den skulle antagas.
Vi kunna lätt förstå, att norrmännen, som utgå från sin stats suveränitet,
också göra, hvad de kunna för att få fram den häraf flytande absoluta jämn-
likhetsprincipen ur förhandlingarna om föreningen. Men respekt för historiskt
gifna, tydliga fakta bör man väl äfven af <lem kunna begära.
Herr S. Ibsen citerar, som förut omnämndt är, - och han är långt ifrån
ensam 1 Narge om detta citeringssätt -, först det ställe i K. M:s proposition,
där det sägs, att det » borde vid bestämmande af folkens gemensamma rättig-
heter en fullkomlig jämnlikhet dem emellan upprättas utan afseende på deras
antal eller deras lands afkastningar». Stannar man här, få dessa ord utseen-
det af att innehålla en allmän regel. Läser man däremot äfven den omedel-
bart följande punkten: »Vid tillfällen af så stor och allmän vikt som utkoran-
det af ett nytt konungahus eller af tronföljare, til1sättande af förmyndare för
en omyndig konung eller utöfningen af den verkställande makten under konungs
sjuklighet eller frånvaro, ega båda folken lika ostridig rätt att med till verkan
jämngoda röster gifva sin mening tillkänna», så förstår man lätt, att jämnlik-
heten erkännes just vid dessa fall, och man inser äfven den verkliga innebör-
den i det af herr Ibsen sedermera citerade uttalandet i propositionen, att »K. M:t
ansåg sig af flera skäl berättigad att erkänna grundsatsen af en fullkomlig jämn-
likhet mellan bägge i alla de .frågor som röra deras gemensamma styrelse» 1
)
d. v. s. i frågor rörande den gemensamma styrelsens organisation, hvilken be-
gränsning till punkt och pricka sammanfaller med den i föregående punkten
angifna. Man förstår då ock de skäl, som föranledt herr Ibsen att utesluta
den af oss anförda mellanmeningen, hvilken annars skulle gifvit de af honom
gjorda citaten deras sammanhang och rätta belysning.
Herr Ibsens trohet mot originalet begränsar sig dock icke härtill. Den
allmänna opinionen i vårt fädernesland år 1814 var som bekant ingalunda
nöjd med den flathet, som visats norrmännen, och med det ringa resultat, som
vunnits med Sveriges så stora uppoffringar af manskap, penningar och land.
Ett försvar för regeringens åtgärder var således väl behöfligt. Den del af
K. M:ts proposition, hvarur ofvannämnda citat äro hemtade, innehåller just
detta försvar och utgör en redogörelse för de grundsatser, som ledt K. M.
1
) Kurs. af oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
