Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR.
tydligen endast rent norska frågor, och för att den här skall ega tillämplighet
fordras således att uppvisa, att några så beskaffade diplomatiska ärenden rätts-
ligen kunna gifvas. Men detta har sig lyckligtvis icke så lätt.
Den norska vänstern har emellertid icke af sin sköna tillit till § 15 N. G.
och dess frälsande kraft låtit hindra sig från att söka hjälp äfven på ett annat
härmed skäligen disparat håll, nämligen hos § 38 N. G. Man säger, att när
1814 års storting strök § 33 E. K., insatte det »i dess ställe» (jmfr s. 45)
den nuvarande § 38 N. G. 1
), hvilken sedan kom in i riksakten som dess § 5.
Då denna gifver tre norska statsråd tillträde till det svenska statsrådet, när
ämnen, som angå båda rikena där behandlas, så skulle sto_
rtinget härmed ha för-
lagt diplomatiska ärenden till afgörande i sammansatt statsråd, och nu ondgör
sig den norska vänstern öfver det obotfärdiga Sverige, som i så många år
låtit denna kontraktsbestämmelse stå som oskrifven.
Således, på samma gång man med stöd af § 15 N. G. kräfver, att nor-
ska diplomatiska ärenden skola ,ialene» i närvaro af norska statsråd behand-
las, fordrar man med stöd af § 38 N. G. och § 5 R. A., att -de skola behandlas i
sammansatt statsråd, d. v. s. i närvaro äfven af minst tre svenska statsråd.
Förklare det, den som kan.
Vi hafva visserligen i vår i början meddelade redogörelse sökt tyda allt
till det bästa genom att framhålla den skillnad, vänstern söker uppdraga mellan
gemensamma och enbart norska diplomatiska ärenden. Det förra slaget skulle
då behandlas enligt § 38 N. G. och man skulle då tro, att § 15 N. G. skulle
tillämpas på det senare. Men icke heller det är vänsterns mening. Den an-
ser i stället, som vi ock i vår redogörelse påpekat, att enbart norska diplo-
1) För att sätta läsaren i tillfälle att lättare följa med och kontrollera framställningen
meddelas här antingen fullständigt eller blott med uteslutande af för dessa frågor betydelse-
lösa delar de §§ i eidsvoldskonstitutionen, Norges grundlov och riksakten, som för dessa spörs-
mål äro de bestämmande.
§ 28 N. G. Forestillinger om embeders besrettelse og andre sager af vigtighed (diplo-
matiska og egentliga militrere kommando-sager undtagne) skulle föredrages i statsraadet af det
medlem, til hvis fag de h0re (= § 30 E. K.). - § 5 R.A. Såväl den norske statsministern
som de tvenne statsråd, hvilka åtfölja konungen, skola hafva säte och öfverläggningsstämma
i det svenska statsrådet, enär ämnen där förehafvas, hvilka angå begge rikena. I dylika
mål skall den i Narge varande regeringens betänkande inhemtas, såvida de ej fordra ett så
hastigt afgörande, att tiden sådant icke medgifver (= § 38 N. G.). Då inför konungen i det
norska statsrådet, enär och ehvar det är samladt, ämnen förehafvas, som angå båda rikena,
skola trenne ledamöter af det svenska statsrådet där äfven hafva säte och stämma.
§ 33 E. K. Den statsraad, som forestaaer det udenlandske departement b0r have en
egen protokoll, hvori de sager indfores, som ere af den natur, at de ikke b0r forelregges det
samlede statsraad. Fornvrigt gjrelder i dette tilfrelde samme bestemmelser, som .i § 32 ere
fastsatte. (Detta sista afser statsrådens plikt att yttra sin mening och protestera mot olagliga
eller för riket skadliga beslut.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
