- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
144

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Edv. Alkman: Ibsen och hans nyaste arbete, »Byggmästar Solness»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 44 IBSEN OCH HANS NYASTE ARBETE.
repade gånger talar, äro, om man synar hans tanke i sömmarna, närmast och
egentligen till för hans egen tillfredsställelse: de gifva honom ett slags ersätt-
ning för hvad han förlorat, de öppna honom den omfattande verksamhet, som
han önskade sig före branden, och samtidigt skänka de honom en viss kraft-
känsla gent emot försynen, som förgripit sig på hans hem. Troligt är, att han
föga eller intet tänker på »far och mor och barneflokken», som han bygger åt.
Och när han vill resa hus med torn på, med spiror, som sträcka sig upp
mot det blå, så är det säkerligen mest för att erinra Honom, hvars många
ögon tankfu11a blicka ner ur natthimlens mörker, att äfven Byggmästar SoIness
har bruk för torn och spiror, att han reser sma människoboningar lika höga,
lika djärfva som något gudstempe1.
Det var många tankar, som korsade hvarandra i Solness’ hjärna under
de långa, ensliga timmarne uppe i Lysanger. En af dessa tankar gällde ho-
nom själf, var en pröfning af greppvidden 1 hans egen förmåga. Var hans
vilja verkligen så stark, att branden kommit, blott emedan han velat den? På
denna fråga svarar han till sist ne_j, emedan den lösningen är honom förmån-
ligast; men hur kraftigt detta nej än är framsagdt, så kan det dock ej öfver-
tyga honom om, att icke ett annat svar möjligen kunde vara riktigare. Ge-
nom denna tveksamhet är tanken varskodd, och den hålles vaken genom den
lätthet, med hvilken allting fogar sig efter hans önskningar. Människorna göra
just det han väntar af dem, hans planer förverkligas med en mystisk och un-
derbar snabbhet, all täflan viker och snart är Halvard Solness den enda bygg-
mästaren. Af en händelse bestyrkes han på det egendomligaste vis i sin aning
om, att han kanske eger en makt, som ej är alla människor beskärd, mak-
ten att tvinga alla utan motsträfvighet in under sin vilja. Händelsen är denna:
Ragnar Brovik, som han så väl behöfver i sm tjänst, vill bygga sitt eget hem
tillsammans med Kaja Fosli, som älskar sin utkorade med den ungdomliga
kärlekens hela värme. En dag gör Kaja fästmannen ett besök på kontoret,
där Solness ser henne. Han behöfver blott önska henne kvar: hon stannar
hos honom och binder därvid äfven Ragnar i Solness’ tjänst. Solness måste
visserligen agera förälskad gent emot den unga flickan, men stor sak i det -
han har ju vunnit sitt syfte.
Emellertid gör denna iakttagelse, som visar Solness, hur kraftigt hans
vilja verkar, en bestämmande insats i hans lif. Det är den, som betager ho-
nom det manliga trots, med hvilket han uppe på Lysangers kyrkspira kunnat
samla sig ti11 en afgörande kamp med den Högste. Det är den, som näst-
lar in tvifvel i hans tro, att en egoistisk försyn varit skuld till hans olycka.
Det är också den, som gör hans s~mvete vimmelkantigt och kommer honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free