- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
150

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Edv. Alkman: Ibsen och hans nyaste arbete, »Byggmästar Solness»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IBSEN OCH HANS NYASTE ARBETE.
för hvilken stycken af Byggmästar Solness’ art äro förseglade med sju insegel,
så är det därigenom icke bevisadt, att dylika verk stå i värde jämsides eller
under andra, hvilkas innehåll är så tillgängligt och alldagligt, att ingen män-
niska med litterär smak skulle få det kuriösa infallet att söka dölja det i en
dyrbar konstnärlig form. Men liksom det alltid skall finnas en publik, som
sorgfälligt skall undvika och i sitt hjärtas oskuld nedhåna hvarje konstverk,
som den ej finner lättfattligt, så lär det alltjämt, så länge ej alla gåtor hunnit
lösas, i lifvet och människosjälen finnas dunkla och obanade kontinenter,
»svarta världsdelar», som med det okändas tjusning locka dem, som äro födda
till upptäckare; den lättsinniga mängden skall fortsätta att skria sitt »vi tro er
icke», när de förtälja sina rön; de skola fortfarande gälla för dårar eller ill-
villiga driftmakare, - men man kan lugna sig: på längden betyder det
ingenting.
Illvillig driftmakare: den rollen ungefär är det, som den s. k. »symboliska
tolkningen>> vill tilldela Ibsen genom sitt sätt att uppfatta hans senare dramer
och i all synnerhet Byggmästar Solness. H varför denna »tolkning» kallar sig
symbolisk, vet jag icke: dess hufvudvapen är icke symbolik, men väl en hår-
dragande allegori. Det är den, som · vill inbilla oss, att Halvard Solness är
Ibsen själf, eller att han är Björnson, eller att han är norska högern, eller att
han är norska vänstern; det är den, som gör till sin uppgift att förklara den
historiska händelse Ibsen afsett med sprickan i kakelugnen, som icke åstadkom
branden i hans gamla hem, eller yppa, hvilken blasfemi som ligger fördold i
Hilde’s >- skidne t0j »; det är den, som tror sig göra Ibsen en tjänst genom att
draga ned hans skapelser till kostymdivertissementer och oskadliga maskerad-
upptåg.
Det är icke svårt att se, att en dylik metod måste falla på sm egen
orimlighet, men egendomligt nog är den ett faktum, och äfven ett orimligt faktum
fordrar sin förklaring. Jag tänker, att den »symboliska» Ibsentolkningen kan
förklaras ur två synpunkter, en historisk och en psykologisk. De äro bägge
nära samhöriga.
Den historiska förklaringen är mycket enkel: man har velat sätta Ibsen
1 idesamband med de unga litterära skolor i Frankrike, som pläga sam-
manfattas under namnet symbolister; man har af tidningsuppsatser hört talas
om, att de skulle skrifva svårfattligt och predika obegripligheten, åtminstone
gent emot den stora massan, som dogm: då nu Ibsen i vanliga fall rörde sig
med ämnen, som genom själfva sin beskaffenhet voro ett godt stycke svårfatt-
ligare är multiplikationstabellen, så var han naturligtvis symbolist, och eftersom
man ej kunde så noga skilja mellan syrnbol och allegori, så skr~f man på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free