Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Frans von Schéele: Några ord om symbolismen i konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om symbolismen i konsten. ·
Ibsens .»Byggmästar Solness» och Josephsons »Strömkarlen» hafva i dessa
dagar kommit orden symbol och symbolism att flitigt användas. Den ene har
med mystiskt djupsinne sökt häfda symboliseringens rätt och betydelse i nutids-
konsten, den andre har skrattat åt allt hvad symbol heter och i det förmenta
djupsinnet endast velat se oklarhet och onatur. Men månne flertalet, som i
dessa dagar diskuterat för eller emot symbolism, egentligen gjort klart för sig,
hvad termen innebär?
Ja, det torde heller icke vara så alldeles lätt att gifva ett kort och tyd-
ligt svar på den frågan: hvad menas med sym bo 1 och sålunda med sym-
bolisk konst?
Denna term förblandas ofta med en annan därmed närbesläktad. Jag
menar - med allegori.
För att göra oss skillnaden klar dem emellan, kunna v1 kanske begagna
oss af följande exempel.
Paul Veronese har å en duk, som nu tillhör Berlins museum, velat i bild
åskådliggöra världsväldets öfvergång från det romerska till det tyska riket.
Och denna tanke har han åskådliggjort genom att måla Jupiter, sittande i
molnen och öfverlämnande kronor och bisköpsmössor åt eri spirbärande kvinno-
figur, som skall föreställa Germania.
Detta är en typisk allegori.
Likaså om en konstnär t. ex. afbildar Svea med ett lejon vid sina fötter
för att åskådliggöra det kraftiga, stridsvana Sverige~ Eller om en skald låter
modren Svea gråtande klaga öfver sin värnlöshet vid riksdagens port, under
det att de långa, fruktlösa debatterna därinne om försvårsfrågan ej tyckas vilja
taga något slut. När man på detta sätt i bild åskådliggör en abstrakt tanke,
bör framställningen lämpligen kallas allegorisk, ej symbolisk. Orr1 man söker
uppspåra några sådana allmänna begrepp bakom personerna och händelserna
»Byggmästar Solness», så att man t. ex. säger, att med Solness menas det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
