Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
Aldrig fosterjorden skådar!
Allt för länge har du kvardröjt,
Allt för sent du tänkt att komma."
Hans smärta öfver förlusten af sin barndoms och ungdoms >,hulda vår-
darinna)> var så mycket större, som hans mor strax förut beslutat flytta öfver
till Sverige för att vårda och omhulda sin alltjämt bröstsvage son. Med det
lilla arf - några hundra rubler - som tillföll honom efter henne, betalte von
Qvanten sina få studentskulder.
Detta samma år, 1856, bevistade han det stora skandinaviska student-
mötet i Upsala, där han ensam representerade Finland. Sedan N. F. Sander
talat för detta land, tackade von Qvanten i de på grund af politiskt tryck
frånvarande finnarnas namn och framställde den önskan, att ingen af den där
församlade ungdomen någonsin måtte erfara det ödet att, såsom han nu, istå
ensam och sakna en vän, då han behöfde trygga sig till honom, eller vara
stum och ej ega en röst till svar, då en vän nalkas, räcker honom sin hand
och nämner honom vid namn.» - -
Hans tro på skandinavismens framtid blef helt naturligt ännu starkare
efter detta studentmöte med dess kungahälsningar och storpolitiska antydningar.
Sin första ))invigning>> till skandinav hade han erhållit redan under sin stu-
denttid genom sin vänskap med de tvenne unga finnarne, Asplund och Olsoni,
som 1843 voro med om det första studentmötet i U psala och därefter på
grund häraf vid hemkomsten till Finland för någon tid relegerades från uni-
versitetet och sålunda i sina kamraters ögon blefvo ett stycke martyrer.
Ett stort enigt Skandinavien såsom motvikt mot Ryssland, häri såg
von Qvanten allt mera den enda möjligheten för Finland att en gång bli
fritt och komma att utgöra en länk inom den nordiska un~onen. Att verka
härför var hädanefter hans stora mål.
Nien framför allt måste de i Finland rådande förhållandena bli kända,
först i Sverige, sedan i det öfriga Europa! Detta skulle ske genom »bref
från Finland».
Dessa in 1 senaste dagar mycket omtalade finska bref tillkomma helt
och hållet på tillskyndan af von Qvanten, något som för antagligen högst få
varit bekant, men som väl förtjänar att omtalas. De voro ursprungligen pri-
vatbref till denne, hvilka han dock fann vara af så stort intresse, att han efter
någon redigering införde dem i Aftonbladet. Därpå uppmanade han bref-
skrifvarne att fortsätta, hvilket de ock gjorde. Till dem slöt sig sedan själf-
mant andra, såsom det vanligen går, när en rörelse blifvit satt i gång, och
äfven dessa vände sig till v. Qvanten. Bland de förra voro Frans af Björk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
