Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN. 229
sten, jurist och egendomsegare, Ernst Linder, egendomsegare, och Nestor
Tallgren, öfverarkitekt; bland de senare professor Johannes Chydenius, den
inflytelserike finansmannen H. Borgström samt några andra, hvilkas namn må-
hända ännu ej böra nämnas.
Korrespondensartiklarna voro aldrig färdigskrifna eller i det skick, hvari
de sedan syntes i svenska pressen; v. Qvanten icke allenast emottog dem,
utan var själf medförfattare i dem alla, enär hans vänner hufvudsakligen för-
såga honom med material af fakta, hvilka de sällan hade tid att utarbeta till
en fortlöpande framställning. – Häraf den ojämnhet i stilen, som man an-
märkt hos dessa bref.
Det är både egendomligt och intressant att med de tryckta korre-
spondenserna jämföra dessa med skildringar från Finlands mörka dagar fyllda
enskilda, ofta i en synnerligt hopplös ton skrifna bref. Man ser då först,
huru stort det arbete var, som v. Qvanten åtagit sig, och huru drygt ansvaret,
men ock med hvilken kraft och själfförgätenhet, med hvilken glödande foster-
landskänsla han gick till sitt värf. Också har i allra sista tider, då Finland
hotas af de ryska panslavisterna, von Qvantens tanke återupptagits1 och en
ny följd >
)finska korrespondenser» se nu dagen i Sveriges press. Men förgätas
skall det ej, att det var EMIL VON QvANTEN, som skaffade Finland en röst i
den europeiska pressen, först i det gamla moderlandet Sverige, sedan i Vest-
europa - Frankrike och England. Ty samma uppgift, som tryckfriheten
eger inom hvarje land, hvilket njuter däraf, nämligen att uppenbara landets
tillstånd, hvad som andas och rör sig i dess innersta, hvad som fattas det-
samma, hvad som behöfver förbättras och utvecklas, samma värf utför den
också nationerna emellan; den lär dem känna hvarandra, närmar dem till
hvarandra, väcker intresse och deltagande. Och när farans stund är mne,
när orättvisa och våld drabba en nation, en medlem af den civilisera.de stora
folkfamiljen, då finner den hemsökte tröst och hopp genom att få uttala sig
och protestera med hjälp af vänner.
De bref, v. Qvanten emottog från Finland, anlände på de mest otroliga
vägar till Sverige. Så t. ex. berätta.de han mig en gång, att man under någon
tid gick till väga på det sätt, att papperen inlades i en vattentät blecklåda,
som med en säker kedja fästes under kölen på någon till Stockholm gående
ångbåt och vid framkomsten omhändertogs af v. Qvanten.
Under de första åren infördes dessa artiklar i Aftonbladet, och alla Fin-
lands vänner fingo här veta, hur det stod till , och såg ut i detta land, hvars
egen press måste iakttaga den mest absoluta tystnad angående allt, som ej
rörde väder och vind. 1\1:en plötsligen, våren 1860, flyttades de finska brefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
