Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
Genom det i Censurkalendern samlade >:vrakgodset•
> notiser, artiklar
rn. m., som af 1850-talets finsk-ryska censur strukits ur Finlands tidningar -
får man ett högst lifligt intryck af, ))hur det gick till>> på den tiden. Så t. ex.
var det förbjudet att omtala landets grundlagar eller att ens nämna ordet
»grundlag>>. H varhelst detta farliga och revolutionära ord förekom, blef det
struket. - Under stora nödåret 1857 var det strängt förbjudet att ens antyda,
att finska folket svalt. Ropen om nöd och betryck ljödo sannolikt allt för
illa i vederbörande myndigheters öron. H varje uppmaning till lyckligare lot-
tade att komma till hjälp blef af censuren struken, ja, till och med tillkänna-
gifvandet om en till förmån för de nödlidande anställd konsert i Åbo! - Och
när till s1nt ett kväkaresällskap i England sände en mängd mjöl och lifsförnö-
denheter till finnarna, fick en stor del af dessa förfaras, enär presseQ förbjöds
att tillkännagifva underrättelsen om gåfvan. - Att uttala någon mening om
vare sig inhemsk eller utländsk politik föll naturligtvis ej ens det vildaste trots-
hufvud in; men en och annan teaterrecension eller ett omtalande af stycken af
Göthe, Schiller och Shakspeare borde hafva varit ofarligt för ryska väldet; dock
ströks hvarje försök till något sådant. - I George Sands berättelse »L’Orco~,
öfversatt i Helsingfors Morgonblad 1853, ströks bl. a. utropet »frihet, frihet >> ,
jämte författarinnans namn, »emedan de flesta af hennes arbeten voro förbjudna>
>
.
- Äfven emot bokannonser förfors med outgrundlig stränghet; så ströks t. ex. föl-
jande: »Lärobok i kemisk teknologi af Knapp, r - 6 häftet, 4 rubel, 50 kopek.)>
- »Den nya potatisboken eller potäterna i deras hundrafaldt beprö(vade använd-
ning till de mångfaldigaste soppor, grönsaker, birätter, bakverk m. rn., 30
kopek>> ; o. s. v.
Ej ens den minsta notis om någon olyckshändelse fick uppskaka det finska
folkets känslor, och inga underrättelser af någon som helst oroande art fingo
nå deras öron, vare sig det rörde en mordbrandsanläggning i Skåne, underslef
i England eller annat dylikt. Mindre underligt var det måhända, att zarens
finska barn ej fingo läsa följande notis, som våren 1860 ströks i Åbo: »Polska
gränsen den r 3 mars. Landet är lugnt.>>
’-
Censuren såg ej ens genom fingrarne, då det gä1lde de mera ryssvänliga
medborgarne i samhället, ty till och med Snellman fick struken sin nyårsupp-
sats i Litteraturbladet 1861, och en notis, som tillkännagaf uppförandet på
teatern af Topelii_>)Prinsessan på Cypern>> blef ögonblickligen »oskadliggjord>>.
När stycket sedan uppfördes, förvandlades orden »den fria vågen» till »den blåa
vågen», och när >)prinsessan» skulle deklamera: »jag skall föda fria män>>, fick
hon komma fram och säga: »jag skall föda - - män»! !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
