Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Bokanmälningar och litterära notiser - Pedagogiska arbeten (F. W. Dörpfeld, Ola Bergström, Otto Salomon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJTTERÄRA NOTISER.
vetenskaplig psykologi, som man kan vänta säker ledning för bedömandet af
medlen för detta måls vinnande. Och sedan tillhör det den vetenskapliga pe-
-dagogiken att ur de därmed vunna principerna härleda den speciellare meto-
-
dik eller teknik, som ensam kan skänka den pedagogiska praxis stadga och
trygghet. H vardagsförståndet och den omedelbara intuitionen äro lika litet
till fyllest inon1 uppfostringsväsendeti som på andra områden af det mänskliga
1ifvet.
Att man i någon mån äfven i vårt land ändtligen börjar få ögonen öppna
-
för denna sanning, därpå se vi glädjande tidstecken i de ansatser till en peda-
_
gogisk litteratur, som man nu kan spåra i den svenska bokmarknaden, bl. a.
_genom de nyutkomna arbeten, på hvilka vi därför vilja fästa den bildade all-
mänhetens och naturligen särskildt lärarevärldens uppmärksamhet.
.
F. vV. Dör p fe 1d s pedagogisk-psykoiogiska monografi öfver tänkande oclt
.minne har öfversatts af J. Lindholm (Stockholm 1893, P. A. Norstedt & Söner).
Författarens styrka ligger dels i de skarpsinniga, finkänsliga pedagogiska detalj-
·iakttagelserna: dessa förläna vissa delar af denna monografi ett eminent värde;
-
dels i den klarhet och orubbliga konsekvens, hvarmed han vid den vetenskapliga
förklaringen genomför sina allmänna principer. Men dessa principer äro där-
.emot enligt vår åsikt i hög grad vilseledande. De äro nämligen hämtade
från den Herbartska filosofien, hvars mekaniska uppfattning af själslifvet här
tillämpas med till det paradoxa gränsande följdriktighet. Vill man lära känna
,den Herbartska skolans åsikter om förstånd och minne, då finner man en yp-
perlig ledning i förf:s arbete. Men om man därmed fått några verkliga psy-
kologiska insikter, det är en annan fråga, – och på den tveka vi ej att med
bestämdhet gifva ett nekande svar.
Men liksom man trots dess allmänna principers falskhet näppeligen kan
1äsa ett pedagogiskt mera lärorikt arbete än Rousseau’s »Emile »; så. kan den
kritiske läsaren ock hämta mycken lärdom af Dörpfelds ifrågavarande arbete .
Men ej lämpar det sig, såsom förf. till förordet i den svenska upplagan tyckes
.anse, såsom en första vägledning vid psykologisk-pedagogiska studier. Ny-
börjaren skall ej kunna skilja ut <le godtyckliga filosofiska konstruktionerna
från de oförvillade verklighetsiakttagelserna, och så skall han kanske snarare
skörda skada än gagn af bokens studium.
Ola Bergströms försök till en »vetenskaplig uppfostringslära» (Lund
1891, C. V. K. Gleerup) har på vissa håll berömts för det sätt, hvarpå han
tillgodogjort sig särskildt flera af den moderna utvecklingslärans ideer, från
Spencer, Bain m. fl. Oss tyckes emellertid arbetet skäligen innehållstomt
i följd af sin knapphändiga skematiska form, och i flera väsentliga frågor
ytligt och vilseledande. Större delen af dess innehåll utgöres af sådant,
som redan ingår i det allmänna bildade föreställningssättet. Härtill borde
nu i ett arbete af denna art komma en vetenskaplig psykologisk motivering
och detaljering, som här delvis saknas, delvis är oriktig. Så t. ex. anse vi
förf:s bestämda påstående, att »alla våra föreställningar tillföras oss från det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
