Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - II. Hvilka äro orsakerna till indifferentismen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V.Å..R KYRKLIGA JNDIFFERENTTSivI.
som en galenskap. Vid prästmötet liknades deras verksamhet vid moderna
>-nykterhetslusthus>
> o. s. v. Man kan få höra präster hålla >
:nykterhetsföredrag)>,
i hvilka varnas för »absolutismen)>
. På ett alldeles motsatt sätt bedömmes nyk-
terhetsrörelsen af de civila myndigheterna. I en af länsstyrelsernas femårsbe-
rättelse I 886 -90 skrifves: >
)utom de välsignelserika följderna rörelsen åsyftar
och i ganska stor omfattning äfven medfört>> har den varit till särskildt gagn
genom att . bistå ordningsmakten vid upprätthållandet af lagar och författningar.
Föreningsväse,ndet, en af vår tids allmännaste och inflytelserikaste krafter,
har vid flera tillfällen klandrats såsom onödigt, emedan »kyrkan och familjen
böra-omhändertaga, hvad föreningarna nu sköta>
>. Man får höra personer, hvilkas
verksamhet är grundad på arbete och sammanskott af föreningar, instämma i de ned-
sättande omdörnena öfver föreningsväsendet. Stockholms tidningsläsare torde ännu
hafva i friskt minne det afvisande och barska bemötande föreståndaren för .Kristliga
f öreningen för unga män fick röna, då han »vördsamt)
>anhöll, att prästerskapet ville
vid en aftonsångsgudtjänst fälla en förbön för den svenska afdelningen af denna
stora, internationella institution. När man besinnar, att några de vackraste frukterna
af verksam kristendom, hvilka pryda och stöda vår svenska statskyrka: foster-
]andsstiftelsen, hednamissionen, diakonissinrättningen, m. fl., till stor del äro
grundade och upprätthållna af föreningar, gripes man af förvåning öfver vissa
prästers bemödanden att omintetgöra föreningsväsendet, och man tycker sig
häruti spåra det ofvan anmärkta begäret att öka kyrkans inflytande och undan-
tränga lekmannaverksamheten. Ser man frågan från en vidare synpunkt, så
befinnes motståndet än mer skadligt; ty samarbete i föreningar är ett af de
bästa uppfostringsmedel för den enskilde och för samhället. Föreningsväsendet
finnes ej och kan ej finnas i 1änder utan civilisation.
Den internationella fredsrörelsen, en stor framtidstanke och äkta frukt af
kristendomen, framställes ofta som försvarsnihilism och anfalles af kyrkan. Ett
exempel härpå bland många finnes i tidningen » Vårt land», där det skrifves*:
»·Humbug är väl rätta namnet på de internationella fredskongresser, af hvilka
den sista just uti dessa dagar gått af stapeln i ·Bern.» Medan Europa dignar
under krigsrustningarnas börda, hånas på detta sätt fridens och försoningens
röster, hvilka söka förverkliga profetian: do1k skall icke lyfta svärd mot folk,
och icke mer lära sig krig. De skola smida sina svärd till plogbilar.» - För-
svarsförbund och fredsförbund stå ej i kontradiktorisk motsats till hvarandra:
man kan på samma gång .vara försvars- och fredsvän. Endast genom att in-
verka på opinionen i kristlig riktning kan en allmän fredsstämning åstadkom-
mas. Det är just detta, som den internationella fredsföreningen har till- sitt
") Den 29 Aug. I 892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
