295 (Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. V–VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EMIL VON QVANTEN. 2 95
nämnda grupp, och följden blef, att konstnären flyttade öfver till Finland, där
han fick tillfälle till ·rik verksamhet. – Sålunda kan man ej utan skäl säga,
att v. Qvanten äfven bidragit till att plantera bildhuggarekonsten på finsk jord,
ty genom Sjöstrands verksamhet och de impulser han gaf tog denna konst
·plötslig fart i Finland, och den ene bildhuggaren framträdde där efter den
andre, främst Walter Runeberg, som bekant en af skaldens sex söner.
En flitig och gärna sedd gäst var von Qvanten i P. E. Svedboms hus,
den enda litterärt-artistiska salong Stockholm då bestod sig. Efter dennes för-
tidiga död fortfor dock v. Qvanten att umgås hos hans änka, sedan gift med
öfverdirektör Carl Limne11. I deras hem, som förblef en samlingsplats för
intelligens och konstintresse, hafva v. Qvanten och hans hustru tillbragt många
·för dem soliga och oförgätliga stunder. Stycket »Lyran» i von Qvantens dik-
ter skildrar Li mnells härliga villa vid Mälaren. - Äfven andra kända konst-
närliga personligheter hafva tillhört v. Qvantens vänkrets, t. ex. den frejdade
skådespelerskan fru Elise H vasser m . fl.
* *

Bland de »humana» frågor v. Qvanten framför allt med ifver omfattat
äro djurskyddet och likbränningsfrågan redan nämnda. Rörande den senare
skref han 1889 i- Finsk Tidskrift en uppsats: »Jordas eller brännas?» hvilken
verkar kraftigt öfvertygande till förmån för likbränningens företräde framför
jordandet, och detta både ur religiös, estetisk och framför allt sanitär synpunkt.
I den förra frågan har han varit verksam på mångahanda sätt, i tid-
ningsuppsatser, i djurskyddsföreningar och genom dikter på vers och prosa.
Hans sista diktsamling afslutas med ett poem, »Maggie», hvari det heter:
"Om kärlek ande är och trohet själ,
Då säger jag dig, }illa, ej farväl.
Du var till döden mig en trofast vän,
Och därför: tack, haf tack, vi ses igen!
Din själ i ord du aldrig tolka fick,
Men ofta sade mig din kloka blick,
Att dit jag gick, dit ville du ock gå,
Där jag förblef, du tänkte bli också." - - -
Denna lilla dikt återför mig i minnet till von Qvantens hem, Blasieholms-
torg n:r 12, inåt gården. Såsom jag förut nämnt, bodde han här under en
följd af år, upptagen af sitt litterära och publicistiska arbete, och tillsammans
med si~ både i musikaliskt och litterärt hänseende högt begåfvade hustru, hvilken,
känd under namnet Turdus Meru1a, äfven själf vunnit ett aktadt författare-
namn. Bekanta äro hennes romaner »Rosa Arntson», »Musikerns dotter»,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1893/0305.html

		Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 / 295 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|