Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Bokanmälningar och litterära notiser - En vinter i södern (Tor Hedberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokanmälningar och litterära notiser.
ToR HEDBERG: En vinter z· södern. Reseminnen. Stockholm 18931 Alb. Bonnier.
Karakteristiskt för Tor Hedberg såsom författare af reseminnen är det
sätt, hvarpå han helst vill göra bekantskapen med en främmande stad. En
annan älskar att komma till den nya orten i strålande solsken och omgifven
af ett muntert ressällskap, som han tusen gånger försäkrar, att ensamheten är
ännu tråkigare på resor än hemma. Han kan tycka om att genast komma
»in medias res», att blanda sig muntert i ett brokigt folklif och att ystert byta
ett ord här och ett där. Tor Hedberg däremot aflägger en bekännelse af
helt annan art:
"Har man", skrifver han, "beslutat sig för att besöka en plats, bör man ställa det så,
att man kommer dit på kvällen. Helst sedan dagsljuset slocknat, den dunkla skymningen
fallit på, eller det täta mörkret sänkt sig öfver staden, genombrutet af gaslyktornas skimmer.
Då bör man göra sin första promenad genom de främmande gatorna. Dagsbullret är afstan-
nadt, och genom tystnaden skall man, om örat icke är alltför okänsligt, lyckas uppfånga som
ett sakta mummel; det är ljudet af stadens egen stämma, där den i skumrasket berättar sin
historia, sina gångna och nutida öden, för hvem som har Just och förmåga att höra. Fär-
gerna löpa samman i hvarandra, detaljerna äro skymda af mörkret, men husens profiler af-
teckna sig mot luften med k?ara, fasta linier, och dessa linier tala. Det är som en konst-
närs första utkast till en tafla: det väsentliga, innehållet, afsikten, finnes där, visserligen blott
som antydan, men också utan att skymmas af oväsentliga detaljer. Det är som preludiet till
en komposition - tonarten, stämningen är gifven, och ditt sinne beredes för att kunna höra
och uppfatta melodien. Det är som det första sammanträffandet med en främmande män·
niska - du har ännu icke lärt känna henne, men du anar instinktlikt, hvilka strängar du
skall anslå, för att hon skall tala till dig sitt eget språk. - - - Summa summarum - det
finns få saker, som hafva en så egendomlig tjusning som en nattlig vandring genom en främ-
mande stad; det är en resas högtidsstunder ..."
Huru finner man här ej igen »Judas’» författare, - den tankfulle, något
karge nordbon, som nere i det glada, ljusa södern först känner sig rätt hem-
mastadd, sedan kvällens skuggor fallit på och nattens enslighet efterträdt da-
gens bullrande lif. Man kan väl förstå, att man af denne reflektions-lyriker
icke har att vänta sig några inblickar i det nutida Italiens sociala rörelser,
några interviewer hos framstående personer, några skizzer af utländska littera-
törer, med hvilka han formerat bekantskap o. d. Snarare får man vid Jäsnin-
gen af hans bok intrycket af en ensam, tyst vandrares iakttagelser, hans dröm-
mar och reflexioner. Men denne vandrare är ej blott poet, utan äfven en
skarp psykologisk observatör; och det bästa i hans bok äro därför kanske de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
