Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dixi: Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya kyrkolagsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
USPALA MÖTES BESLUT AF ÅR I 593· 333
blifvit drottning i Persien, och den handlar om intrigerna vid hofvet i k. Xerxes’
tid, hvilka skulle haft den påföljd, att de inom persiska riket bosatta judarne
fingo tillstånd att saklöst nedgöra alla sina fiender, samt att 75,000 af rikets
öfriga undersåtar därvid miste lifvet, - och det af ingen annan anledning än
den, att k. Xerxes af sin minister Haman låtit aflocka sig en underskrift eller
utfärdandet af ett påbud, att judarne skulle rödjas ur vägen, men hvilket icke
hade haft den ringaste påfölid mer än för upphofsmannen själf, som ensam
blef hängd i den galge, han låtit uppresa. Judarne hade i själfva verket under
de första hundra åren intet skäl att klaga öfver persiska regeringen, hvilken
tvärtom, såsom ofvan blifvit anfördt, synes hafva behandlat dem mycket grann-
laga. Troligen är boken från en senare tid, sedan förtrycket blifvit svårare
och förbittringen i följd däraf stigit till sin höjd; ty på annat sätt kan man
knapf)t förklara, att judarne så mycket värderade denna bok,- att de föreläste
densamma vid en af sina fester och insatte den i sin kanon. Men Luther
har mer än en gång skarpt uttalat sitt ogillande däraf; och för den rena evan-
geliska läran tyckes värdet vara mindre än intet.
Det lärer ock hafva väckt mycken uppmärksamhet, att icke en gång den
Eviges namn förekom i boken, hvarföre några tillägg blefvo författade, för att
på sina ställen insättas. Dessa äro också intagna i vår bibel, men förda till
de apokryfiska skrifterna. - Skulle nu enligt det hvilande kyrkolagsförslagets
bokstaf ingen skillnad göras på de ·bibliska böckerna, fordrar konsekvensen, att
dessa »stycken af Estlzers bok» införas på sina ställen.
Ibland de apokryfiska böckerna finnes det en, som äfven i det hän-
seendet har likhet med Esthers, att den vid första påseendet tyckes gifva sig
ut för historisk, det är Judiths; men då man redan vid själfva tidsbestämmel-
sen i början af boken stöter på den uppgiften, att Nebukadnesar kallas kon-
ung i Ninive i stället för Babylon, och flera sådana svårigheter följa, så att
kommentatorerna ännu icke kommit till rätta med frågan, hvilken tidsålder
den angår, är det säkrast att icke räkna den till de historiska, och det är
ungefär samma förhållande med Tobias bok.
Det återstår att tillägga några anmärkningar om l1Iose-böckerna, hvilka
såsom grundvalen för israeliternas både religion och rättsförfattning alltid ut-
gjort en klass för sig, men hvari äfven mycket historiskt förekommer, hvilket
dock ifrån det ögonblick, då 1v1ose offentligen uppträdde såsom sitt folks le-
dare, är på det närmaste inväfdt med det, som angår religionen och särdeles
lagen, - ty allt antog hos honom gärna denna form, - hvarföre också q,lla
Mose-böckerna ofta med ett gemensamt namn kallas Lagen. För alla sina
stadganden och åtgöranden åberopar han den Eviges uttryckliga befallning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
