Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Eva Fryxell: Kvinnliga författaretyper för den naturalistiska riktningen på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNLIGA FÖRFATTARETYPER. 37 1
nerhet kvinnor, kunna eJ finna sig utan ett sådant; och då den normala medel-
punkten blifvit dem undanryckt, bilda de en ny, såsom nuvarande förhållanden
visa. Och detta nybildade centrum är - erotiken. I båda biografierna till-
delas denn’a mångbesjungna känsla en öfverväldigande stor och högst egen-
domlig plats. Svårt, nästan omöjligt är att komma underfund med, hvad ordet
erotik härvidlag betecknar. Fröken Key, citerande A. Ch. Leffler, kallar »kär-
leken det centrala området för mänskligt iif», och mot denna sats kan intet
invändas; om ordet tages i dess högsta bemärkelse. Är det däremot liktydigt
med erotiskt tycke, då bör satsen gendrifvas. Många yttranden nästan tvinga
läsaren att gifva det den senare tolkningen. Biografens sympati för syftet i A.
Ch. Lefflers sista arbeten, i hvilka hon med belåtenhet hör »en och annan ton
från Panflöjten» (sid. 91); hennes obetingade beröm för »Aurora Bunge»; hennes och
A. Ch. Lefflers påstående: »att kvinnorna börja bli komiska i sina recept för kär-
leken, äktenskapet, sedligheten o. s. v. » (sid. 112); hennes spefulla gyckel öfver
sträfvandena för sedlig ,renhet och hennes beklagande, af att fru Leffler ~tyvärr
hindrades att fullborda sitt af rika personliga iakttagelser, af stort lifsinnehåll
mättade romanämne >)Utomkring äktenskapet>
> (sid. 120) - allt detta tycks ut-
visa, att det är åt kärleken i bemärkelse af erotisk böjelse den centrala platsen
kräfves. Men kanske bero dessa talesätt·på oförsiktighet, ej på afsiktligt dunkel;
svårt att härom yttra sig afgörande. Man nästan fruktar att upplyfta Isis-slöjan.
Äfven åtskilligt annat är oklart i fröken Keys biografi, däribland hennes
yttranden och åsikter rörande kvinnoemancipatz"onen. De tre vännerna tyckas
vara nitiska anhängare af rörelsen, och dock skrifver fröken Key: »för A.
Ch. Leffler var aldrig kvinnofrågan i främsta rummet, att kvinnorna skulle få
bli det eller det, utan att de skulle, under alla slags förhållanden, få vara sig
själfva>>. Men detta är ju samma sak i inskränktare eller vidsträcktare mening?
Vidare skrifves om frågans målsmän: »de ha ej insett, att kvinnans frigörelse
från lagens och sedens tvång var ett medel icke ett mål, de ha glömt, att målet
var verklig frihet för de olika kvinnliga personligheterna att gå sina olika
vägar, att följa hvar sin individualitets säregna kallelse» (sid. 111). - Detta
är ju blott två sidor af samma sak? - den, som befordrar frigörelsen d. v. s.
använder medlet, arbetar för friheten, målet.
Men kanske är det genom olika uppfattningar af ordet frihet, som oklar-
heten uppstår; på samma sätt som det förut genom olika uppfattningar af ordet
kärlek blifvit omöjligt att komma till rätta med framställningen af erotikens
centrala betydelse. Finnes ett inre sammanhang mellan de dunkla uttrycken
om frihet och kärlek? Döljer Isis-slöjan i båda fallen samma sak? Eller är
allt blott en tillfällighet, som ser ut som en afsikt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>