Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Edmondo de Amicis: Den sociala frågan. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALA FRÅGAN. 401
Ty fäderneslandet är icke allenast bundet vid jorden, historien och fanan;
fäderneslandet är mänskligt kött och blod, folkets lycksalighet står högre än
statens makt, och rättfärdighet är större än ära.
Till sist kommer kören från de tusende, som ropa: bryn Eder ej därom,
botemedlet mot de sociala förbrytelserna är en utopi. Men har världshisto-
nen ännu icke förtagit kraften af detta ord, stämplat det som en lögn, så
ofta civilisationen tagit ett steg framåt, detta tomma, bekväma ord, födt af en
andlig ·tröghet, nyttigt för de hotade intressena, missbrukadt af okunnigheten
och fegheten, hvarmed man har brännmärkt, hånat och afspisat den rnänsk-
Ega andens mest berömda eröfringar?
I erinren Eder alla den våldsamma striden i Innominato’s själ, då han, i
begrepp att skjuta sig en kula för pannan för att frigöra sig från samvetsagg,
frågar sig själf: och om nu detta andra lif, som man talade så mycket om,
då jag var barn, och som man alltid talar om som om det vore en säker
sak, om det är en uppfinning: hvarför skall jag då dö? Af hvilken betydelse
är väl det, som jag har gjort? Det är en dumhet af mig! Men så springer
med en gång en fruktansvärd tanke upp i honom: och om nu detta lif verk-
ligen funnes till! – I erinren Eder, hvad som under detta tvifvel försiggick
i hans själ. Nåväl, något liknande försiggår i den människas själ, som är
gnpen af en ny ide. Och om denna möjlighet, som så många antaga för
’
viss1)et, - möjligheten att förminska världens smärtor och hjälpa broderlighet
och rättfärdighet fram till seger, om denna ide är en utopi, en dröm af för-
blindade filantroper, - om den ryktbare engelske präst hade rätt, som
fixerade människornas öden mellan två matematiska formler, af hvad vikt är
det då, hvad jag gör?
Hvarför skall jag bekämpa de privilegier, som jag själf har fördel af,
_göra mig ovän med den klass, inom hvilken jag är född, plåga mitt hjärta
,och min hj?,rna med olyckor, som icke kunna undgås, – i stället för att
tänka på min egen fördel och lefva lycklig? - – Det är en dumhet af mig.
Men så smyger sig en annan tanke in i hans själ: och om det nu icke är
•
en utopi? - Och vid denna tanke gripes han också af en känsla af fruktan.
Ja, oni det icke vore en utopi! Ty en utopi kan man ju anse hvarje ide
vara, som icke har blifvit verklighet, och hvilken stor social ide har blifvit
bevisad, förrän den blifvit antagen?
Och den omständigheten, att många äro ense om att anse den vara ut-
förbar, är icke detta ett af de första villkoren för en ides realiserande!
Ja, om det gåfves botemedel mot detta sociala tillstånd, som till förmån för
en utpressar rikedom af tusendes ådror och muskler, som dömer män-
Svensk Tidskrift I893. I2, IJ. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
