- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
426

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - C. H. Hallendorff: Behöfves en revision af riksdagsordningen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEHÖFVES EN REVISION AF RIKSDAGSORDNINGEN?
sätta dessa i stånd att för särskilda frågor adjungera andre sakkunnige riks-
dagsmän. För öfrigt, i vår nu gällande riksdagsordning har gjorts en ansats,
som nog blifvit af betydelse, om man mera vakat öfver dess riktiga genom-
förande.
De tillfälliga utskotten skulle ersätta riksdagsäreridenas stora reservoar,
allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet, och meningen var att tillsätta dylika
för speciella, till ständigt utskott ej hörande frågor, som af kammaren mot-
tagits med viss sympati. Sålunda ett tillfälligt utskott för en enda fråga, eller
på sin höjd för ett par saminanhängande ! Men då måste ock kamrarne förmå
sig att genast begrafva motioner, som blott syftade att till kommittenters hugnad
föreviga fram bärarnes namn, annars påkallades en oändlig rad af tillfälliga ut-
skott. Som kamrarne dragit · sig för att i första hand åtaga sig dödgräfvar-
uppgiften, hafva olikartade ärenden hopats hos ’de tre a fyra tillfälliga utskott,
som regelbu11det af hvardera tillsättas. Här är det sålunda ej regel att särskildt
utsedde sakkunniga - män taga itu med en bestämd fråga; det » tillfälliga» i
dessa utskott torde mången gång vara, om ledamöterna verkligen passa för
uppgifterna.
Denna olyckliga tillämpning, som t. o. m. kommit De Geer att beklaga
sin åtgärd, kan likväl hvarken förinta själfva tankens ändamålsenlighet eller
dess möjlighet att realisera. Och trots dessa anmärkta brister har man emel-
lanåt tyckt sig finna en jämförelsevis stor grimdlighet i de tillfälliga utskottens
betänkanden. I ej ringa mån torde detta härröra från dessa utskotts brist på
eget kansli, ty så nödgas deras ledamöter, och framförallt väl de föredragande,
att hvad de förmå allvarligt sätta sig in i föreliggande ämnen, något som ej i
samma grad kräfdes, om särskilda sekreterare funnes. Skulle man emellertid
som skäl mot ett utsträckt bruk af tillfälliga-utskotts-formen anföra, att kam-
rarnes samarbete försvåras - en invändning som senare tids upprepade er-
farenhet från de ständiga utskotten synes jäfva - så kunde möjligen inom det
beståendes linier en vinst göras i grundlighetens intresse, genom flitigare an-
vändning af särskilda utskott.
* *

*


Det är en egenhet· för vår statsrätt att hafva i riksdagsordningen samman-
fört och med grundlags helgd omgärdat äfven en mängd bestämmelser af rent
teknisk natur rörande riksdags sammansättning och verksamhet, en egenhet
som visserligen har sitt historiska berättigande. Men det är ett fel att låta
institutioner och bestämmelser, som varit för sin tid högst nödiga och nyttiga,
kvarlefva långt sedan deras raison d’etre försvunnit: då icke blott skräpa de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free