Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - C. H. Hallendorff: Behöfves en revision af riksdagsordningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHÖFVES F.N REVISION AF RIKSDAGSORDNINGEN?
utan kunna till och med förrycka en sund utveckling. Med fullt riktig känsla
härför uteslöto 1809 års grundlagsstiftare ur regeringsformen nästan fullständigt
de långa kapitel om rikets ämbetsverk och /örv:altning, som efter äldre tiders
kraf inpas.sats _
i forna motsvarande lagar. En särskild riksdagsordning behöfdes
väl under fyr-stånds-tiden med dess oviga, noggranna detalj-reglering kräfvande
former. 1866 åter, då det konstiga maskineriet skulle förenklas, kunde man
ganska väl låtit hela riksdagsordningen fara, nöjt sig med att inrycka de grund-
läggande principerna i regeringsformen, där ju i allt fall flere af R.O:s vik-
tigaste bestämmelser fonnit plats, samt hänvisat det öfriga till vallag, regle-
mentariska föreskrifter och arbetsordningar. Atgärden, eller åtminstone en
partiell sådan, borde legat dess närmare till hands, då sedan 1830 flere sär-
skilda vallagar förslagsvis utarbetats.
Att vidtaga en reform i den antydda riktningen, mer eller mindre grund-
ligt, är emellertid icke ännu for sent. Visst anses det såsom typiskt för poli-
tiskt omogna eller öfvermogna nationer att mycket syssla med författningsrevision,
och svenska folket kunde därför tänkas fritt för sådana bestyr. Tvien statsgrunder
gå öfver slika skenhänsyn. Och sku1le en genomgripande, men tillika pietets-
full reform tilläfventyrs beröfva Sverige en af dess fyra grundlagar, så borde
man kunna tröstas öfver förlusten genom en väl genomtänkt vallag och regle-
mentariska föreskrifter, som gynna riksdagsärendenas sakliga behandling. Vill
man på allvar taga i tu med de formeila valbestämmelserna, så synas alla skäl
tala för att med ens vidga uppgiften äfven till andra här påpekade missförhål-
landen. Så allvarliga och svårlösta uppgifter hafva visserligen hos reforrnifrarne
par preference lägre kurs än skyltfrågan om karnrarnes rätt att välja talmän
och liknande riksviktiga spörsmål, men för den tänkande allmänheten synes
deras lösning vara »högst nödig och nyttig». Och man bör ej nöja sig med
att successivt afhjälpa de mest skriande bristerna, ty då är fara att grund-
lagsrevisionens alltjämnt framvältan<le flod period från period drager svenska
riksdagens uppmärksamhet i för hög grad från andra dess viktiga värf.
C. H. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
