Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - Ellen Key: En förklaring. Med anledning af Eva Fryxells uppsats: »Kvinnliga författartetyper etc.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FÖRKLARING.
rnanhanget, utplånades dock ej intrycket af den nämnda »varningen» - intryc-
ket att ett stöd också kan bli ett tvång. Detta intryck blef tvärtom ännu ett
- bland de många, som inom hennes lidande själ framkallade det tillstånd, hvilket
slutligen förde henne ur lifvet.
Den händelse, som redan förut gifvit henne, liksom A. Ch. Leffler och
andra, klarhet i att kvinnoemancipationen ej längre var endast en frihetsrörelse,
var den följande.
En . kvinnoförening i landsorten gaf ut en tidskrift, i hvilken redaktrisen,
enligt tidningens program, fri diskussion, införde en skizz, som på ett, tyvärr
-
olämpligt, sätt vidrörde ett betydelsefullt sedlighetsproblem. I stället för att
upptaga ämnet till diskussion, började kvinnosakens ledare, till värn för »kvinno-
sakens helgd », en agitation mot redaktrisen - som icke uttalat sig i ämnet -
<Qch hon, som nog fatt »bli hvad hon ville », nämligen ritlärarinna i en skola,
fick icke förbli hvad hon var, utan afskedades. Och därmed började för henne
en kamp för uppehället och ej blott det egna, utan ock hennes, af hennes
.arbete beroende, familjs
henne.
en kamp, som jämte andra sorger, småningom bröt
Ej af brist på stoff - det är öfverflödande - blott af brist på utrymme
atbrytes exempelsamlingen. Det anförda torde emellertid till fyllest visa, huru-
vida den i biografien öfver A. Ch. Leffler anförda kvinnosaksdogmatiken är
vare sig ett fantasifoster eller ett personligt bitterhetsutbrott, samt klart ådaga-
lägga huru långt vi här i Sverige (där vi ju snart kunna fira femtioårsminnet
.af den första, stora segern på det lagliga området) äro hunna med afseende å
inre frigörelse från de kvinnliga svagheter, genom hvilka vi beröfva hvarandra
frihetens frukter.
Och ehuru den s. k. kodifieringen af kvinnosaksdogmerna i A. Ch. Leff-
lers biografi aldrig blifvit utgifven som hennes, var hon genomträngd af den
·sålunda uttryckta oppositionen mot de där framhållna ensidigheterna. Hon,
liksom Ernst Ahlgren, liksom Sonja Kovalevsky, liksom många andra kvinnor,
~kulle underskrifvit hvarje ord af nämnda kodifiering, utom det enda där öf-
verdrifna, att där står »kvinnosakskvinnorna» istället för »vissa kvinnosakskvin-
nor», ty här som öfverallt afgör tempera111entet ens frisinne. Att nämnda för-
fattarinnor ej gifvit sina protester ett litterärt uttryck, berodde · på att Ernst
Ahlgren fann ämnet alldeles sterilt för skönlitterär behandling och att A. Ch.
Leffler aldrig hann färdig sin roman Utomkring äktenskapet 1
). H vad särskildt
1) Enligt A. Ch. Lefflers eget meddelande (se sid. 114 i biografien öfver Sonja Kova-
1evsky) hade hon ämnat göra Utomkn’ng äktenskapet till en, af många olika typer fylld, skild-
ring af den ogifta kvinnan i hennes samtid och, om verket hållit hvad början lofvade, skulle
-
denna roman blifvit af stort intresse. Begynnelsekapitlet finnes i den nu utkomna sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
