Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - P. Hedenius: Om organismens skydds- och läkekrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ORGANISMENS SKYDDS- OCH LÄKEKRAFTER.
relse af lungans väfnad framkallas medels retning af främmande krop-
par, t. ex. matrester., som tränga ned i lungorna., sedan de känselnerver.,
som utlösa, dessa reflexrörelser, förut blifvit förlamade.
I djurriket äro de enskilda varelserna dess högre utvecklade, ju tal-
rikare hjälpmedel de hafva ttll försvar mot fiendtliga angrepp från den
yttre världen. Denna regel gäller äfven med afseende på den organis-
mens beständiga värmegrad, hvarmed människan och ryggradsdjurens
tvenne högre klasser äro begåfvade. Människan äger det stora företrädet
.att kunna känna sig väl i de mest olika himmelsstreck och under de olika
.årstiderna. Den yttre temperatur, vid hvilken känslan af olust tillkänna-
gifver, att vår kropps omedvetna värmeregulering ej gör till fyllest, är
för nordbon en annan än för sydlänningen och i vårt klimat olika om
vintern och om sommarn. Att vi sålunda kunna lämpa oss efter så olika
yttre förhållanden, beror visserligen till en del därpå, att erfarenheten
lärt oss att med olika himmelsstreck och årstider äfven växla diet och
lefnadssätt. Men om någon skulle förvåna sig öfver denna sin egen klok-
het, borde han ock beundra skarpsinnigheten i den lefnadsvishet, hvar-
med Leopold låter en fader utrusta sin son, då han sager:
"Värm dig gosse när du fryser,
Ät när Du har mat och smak,
Släck ditt ljus när solen lyser,
När det regnar sök Dig tak."
Ty härvid följa vi mer eller mindre omedvetet endast de föredömen,
som vår egen kropps förrättningar lämna oss. Inom vissa gränser äro
dessa förrättningar ytterst fullkomliga till sin verkan, då de än på fysi-
kalisk, än på kemisk väg förändra kroppens såväl afgifvande som bild-
ning af värme. En mäktig regulator för förbränningen äga vi i våra
lungor; ty genom djupa eller ytliga, täta eller glesa andetag kunna vi
efter behofvet producera än större än mindre mängd af värme och så-
lunda upprätthålla den konstanta värmegrad, utan hvilken våra lemmar
skulle antingen stelna af köld eller förtäras af feberhetta. Till grada-
tionen af värmebildningen står värmeförlusten under olika omständigheter
i omvändt förhållande; ty ju varmare och torrare luften är, dess mer
värme afgifva vi hufvudsakligen i följd af den stegrade vattenutdunst-
11ingen genom hud och lungor. De intagna födoämnena utgöra visser-
ligen, allt efter mängd och beskaffenhet, ett stundom mer, stundom mindre
gifvande bränsle. Men ämnesomsättningen i väfnadscellerna, den egent-
liga värmebildande processen., regleras hufvudsakligen genom de förut
nämnda organerna så, att blodets värme nära nog förblifver lika, äfven
-
om luftens värrnegrad skulle undergå de största fluktuationer.
Därför när vi skola bekämpa den sjukligt stegrade kroppshetta, som
jämte rubbningen i organismens värmereglering utgör febersjukdomens
väsen, kunna vi icke göra något bättre än att beträda de vägar, som
naturen själf anvisat. Vi sänka den yttre omgifningens temperatur, stegra
k rappens egen värmeförlust samt minska dess värmebildning genom all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
