Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Eva Fryxell: Repliker och reflexioner föranledda af Ellens Keys uppsats: »En förklaring»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPLIKER OCH REFLEXIONER.
» hafva tagit med i betraktande författarinnornas litterära produktion». IVIitt
ämne var ju begränsadt, och dessutom syssla biograferna själfva mer med de
omsluifna författarinnotnas personligheter, än med deras litterära produktioner.
Jag skulle ej - inlåtit mig på » den ytterst vanskliga sak», att skrifva öfver nyss
bortgångna samtidas omtvistade individualiteter och verksamhet, om ej några
bland de åsikter, som frkn Key hos dem hyllade och tycktes vilja stöda och
sprida, synts mig kunna utöfva ett så menligt inflytande, att opposition på-
kallades. Jag instämmer .fullkomligt i en annan recensents omdöme, att det
varit bättre om frkn Key »följt samma taktik» som A. Ch. Lefflers föregående
rninnestecknare och, respekterande privatlifyets helgd, »med tystnad förbigått
vissa moment i fru Lefflers senaste lif» 1
).
Sid. 436 säges, att jag »en gång fann den Viktor-Rydbergska uppfatt-
ningen af Kristus som idealmänniskan innebära ringaktning af kristendomens
grundelement kärleken, ödmjukheten» o. s. v. Åter misstag. Då mina an-
förda ord för 30 år sedan nedskrefvos, hade jag ännu ej läst det då nyss ut-
komna epokgörande verket: »Bibelns lära om Kristus », i hvilket Viktor Ryd-
berg, som vederläggning af kyrkans dogm om Kristi Gudom, utvecklar sina
åsikter om Kristus som idealmänniskan. Frkn Keys citat visar ock, att de an-
förda orden gällde icke »Bibelns lära om Kristus» utan romanen »Den siste
Athenaren», alltså icke en dogmatisk, utan en etisk fråga. Min uppfattning af
den kristna ~rans moraltyp i motsats till antikens grundar sig förnämligast på
Leckys upplysande och intressanta verk »History of the european morals».
Emellertid är jag frkn Key mycket förbunden, därför att hon genom an-
förande af mina för så länge sedan fällda omdömen gifvit mig en osökt an-
ledning att offentligen, liksom förut enskildt erkänna, att de i några fall voro
omogna och i sin helhet ingalunda gjorde rättvisa åt Viktor Rydbergs klas-
siska roman. Grundskälet till min missuppfattning af »Den siste Athenaren»
var alltför ytliga historiska studier. Jag hyste då för tiden den vanliga obe-
tingade vördnaden för kyrkan, särskildt för de första århundradenas kyrka, och
antog Viktor Rydbergs skildring vara alltför mörk. Studiet af senare verk på
detta område har modifierat mina åsikter, och jag är nu öfvertygad om, att
Rydbergs roman har varit och skall fortfarande blifva en hälsosam varning för
religiös fanatism och för det _
sedefördärf, som lätt uppstår, då religiösa dogmer
påbjudas af en statsinstitution. Jag tr_
or därför, att vi här i Sverige böra hysa
samma tacksamma vördnad för Viktor Rydberg, som engelsmännen ägna
Kingsley på grund af hans roman »Hypatia».
1
) Dagny 1893, sid. 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
