Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Eva Fryxell: Repliker och reflexioner föranledda af Ellens Keys uppsats: »En förklaring»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REPLIKER OCH REFLEXIONER.
dit, där mänskligt lif blommar i jordisk skönhet .och lycka; eJ ofta dit, där
forskaren uppdagar, snillet skapar eller frihetsvännen strider.» H vilka besyn-
nerliga invändningar! Är detta verksamhetsfält för religionsstiftaren? ! Hans
sak är, att så omdana människoanden, att allt som höjer och lyckliggör vårt
släkte: familjelif, vetenskap, konst, goda lagar och institutioner o. s. v. må
kunna fritt få utveckla sig; - och detta har Kristus gjort i den mån han och
hans lära mottagas.
Man menar, att kristendomen är opraktisk, och att dess stiftare ·fram-
ställt »ideal, dem man ej kan antaga, att hela mänskligheten skulle kunna
uppnå utan att därigenom råka in i orimliga följder» (s. 445); - och man på-
står, att »en hel Jesu efterföljelse skulle visat sig omöjlig för hvarje samhälles
bestånd» - (s. 439). Kulturutvecklingen har, säges det, » behöft egenskaper all-
deles motsatta de kristliga dygderna». Hvilka paradoxer!! Om hela mänsk-
ligheten utgjordes af sanna kristna, då först skulle skönhet och lycka allmänt
blomma, forskningen uppdaga och snillet skapa kraftigt och fritt; - och fri-
hetsvännerna, de skulle då icke mer behöfva strida. - -
Att paradoxer, sådana som de ofvannärnnda karikatyrerna af kristen-
domen, kunna fånga så många sinnen och framstå med så mycket sken af
sanning härrör till viss grad däraf, att så mycken trångsinthet, så mycken namn-
och skenkristendom finnes, och att oftare de antikristna än de kristna påpeka
bristerna och ropa: se hvilken humbug!
Mycket vore ännu att säga, t. ex. om antydan, att Viktor Rydberg vandrar
» kyrkolärans väg>>, då han däremot just afvikit från den 1
); om de besynnerliga
klagomålen öfver förtryck af den kvinnliga individualiteten, hvilket förtryck, att
döma af de framdragna exemplen (s. 446-448), som alla på ett eller annat
sätt beröra sedlighetsfrågan, egentligen tycks utöfvas på det erotiska området;
om flere dunkla och mångtydiga ställen, t. ex. raderna om »kyrkolärans väg
genom tidsåidrarna>.) och de därefter följande meningarna (s. 43 7) o. s. v.
Men jag måste inskrän,ka mig till några anmärkningar rörande förf:ns åsikter
om erotiken, äktenskapet och »sedlighetsifrarna». Åter är det med afseende
på denna fråga jag har svårast att fatta frkn Keys mening. Hon gifver en
vacker teckning af ett sant äktenskapligt förhållande, innefattande trohet för
lifvet. Hon erkänner detta som sitt ideal. Men hvai1-för då på andra ställen
bevilja alltför fritt spelrum åt tycket, stämningen på trohetens bekostnad? (s.
456) hvarför vägra att »lägga ett oföränderligt etiskt mått» äfven på förhållandet
1) Se "Bibelns lära om Kristus".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
