Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - C. O. Nordensvan: Feja vapnen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEJA VAPNEN. 549
kejsarstatens stöd hade de öfriga tyska staterna icke kunnat sätta sig
till motvärn, men nu liksom två år tidigare kunde den habsburgska
monarkien icke frivilligt afstå från sina anspråk., äfven om dessa föga
bidrogo till de enskilda familjernas lycka. Hvad åter ett enigt Tyskland,
ett enigt Italien betyda, det står tydligt för hvarje tysk, för hvarje italie-
nare., och ingen af dessa nationer torde under nuvarande politiska för-
hållanden beklaga de offer, som åren I 859 och I 866 medförde, om de
också då kändes bittra på många håll.
Förf:s framställning af I 870 års krigs utbrott är riktig och sann, och
om tronföljden i Spanien verkligen framkallat detta grymma krig, så
hade det varit minst sagdt löjligt. Men nu är händelsen, att orsaken
till kriget var en helt· annan., att den låg i franska nationens sårade
stolthet, och att spanska tronföljdsfrågan endast togs såsom en, visser-
ligen mycket lumpen förevändning. Här hade ingen mellanfolklig skilje-
domstol hjälpt, här hade en republikansk styrelseform varit ett ännu
sämre skydd än en monarkisk. Hvad skulle väl en skiljedomstol uträttat?
Det fanns ju icke något mål att afgöra. Prins Leopold af Hohenzollern
hade för att undvika obehagliga följder afstått från den honom erbjudna
spanska kronan., och då fordrar franska regeringen, att Preussens konung
skall förbinda sig att i framtiden icke tillåta någon tysk prins mottaga
samma krona., om den erbjödes honom, hvilken kränkande förbindelse
konungen naturligtvis icke kunde bifalla. Hvad skulle domstolen gjort:
befalt konungen att afgifva den alldeles obehöfliga förbindelsen, eller
ålagt franska regeringen att bedja om ursäkt, ty att blott återtaga sin
fordran hade varit för litet? Men om., hvilket var det sannolika, franska
regeringen, som väl förlorat målet, vägrat efterkomma domen - och
l1ade hon icke gjort det, hade hon blifvit kastad öfver ända af den krigs-
lystna nationen med nationalförsamlingen i spetsen -’\ hvad hade då
inträffat? Jo, antingen att domstolen fått två sina händer och låta sakerna
hafva sin gång., eller att hon, om hon ägt en krigsmakt till sitt förfo-
gande, nödgats med dennas tillhjälp tvinga Frankrike att lyda., d. v. s.
bekriga Frankrike. Och hade då kriget aflägsnats? För öfrigt, hvad
inträffade fyra år tidigare annat än_ just det nu sagda? Tyska förbundet
var ju ett sådant där statsförbund~ som i sin förbundsförsamling ägde skilje-
domstolen, hvilken hade till åliggande att slita alla tvister mellan för-
bundsdelägarne. Och den 10 juni I 866 beslöt denna domstol på Öster-
rikes inrådan med röstöfvervikt enligt den gällande röstberäkningsgrunden
förbundsexekution mot Preussen, hvilken Österrike fick i uppdrag att
utföra. Månne det skulle gä bättre i framtiden, ty ännu blifva folken
icke på länge, såsom förf. säger., »så hyfsade, att de inrätta en internatio-
nell skiljedomstol»j och att de rätta sig efter dess utslag, och tyvärr ser
det mångenstädes ut, som om hyfsningen snarare skulle gå bakåt än
framåt (se t. ex. tonen i några af våra större tidningar).
»Skulle Kant ha rätb, frågar förf., »då han på tal om den eviga
freden säger: ’I-Ivarje stat borde hafva en republikansk statsförfattning ?’»
·,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
