Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - J. A. Eklund: Person och sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 PERSON OCH SAK.
alltför väl besatta, så har en ung man föga utsikt att på länge nå en sådan.
Dessutom ger det JU alltid en viss chance i den allmänna opinionens spel
att tillhöra en minoritet. - Att åtminstone en gång· »kasta om» är ofta nyt-
tigt, enär man alltid särskildt omhuldar konvertiter, och partiet på en talang-
full konvertit kanske kan vinna åtskilliga, som tro att den sak, som kunnat
vinna »t. o. m. honom», måste ha sina stora företräden. - Ett godt sätt att
vinna personlig auktoritet är att börja sin bana med en våldsam chock emot
alla auktoriteter. Det gör, åtminstone hos oss, ofantligt intryck. J\1an får för-
domsfrihetens berömmelse, och den i ·våra dagar ända till ynklighet auktoritets-
behöfvande människan, som hvarken vet, hvad hon vågar tro eller icke tro,
får ju då ett stöd: man törs tro på den, som en gång vågat att icke tro.
Det är omöjligt att rannsaka hjärtan och pröfva njurar, och därför kan
ingen anställa en statistisk beräkning öfver, huru stor procent af de rnän, som
» gå i spetsen för oss» och dana våra öfvertygelser, äro fria från hvarje öfver-
tygelse eller hafva en motsatt mot den de förfäkta. Men om rnan har någon
studentbekantskap med människor – en bekantskap som kan vara tämligen
opolitisk och ännu tämligen öppenhjärtig -, så anar man, att de äro legio.
De ifrigaste, de mest hänsynslösa på den ena eller andra sidan, höra ofta
nog dit; den verkliga, lefvande öfvertygelsen har sällan förmåga att bli så
fast som den eftergjorda.
J\1en det här är ju gräsligt! skulle någon kanske vilja utropa. Att våra
» bästa tankar>>, våra »heligaste» ideer skulle representeras af hycklare! H vad
är det då med dem? - l\,fen det är ej värdt att ta så illa vid sig. Denna
sista slutsats är alldeles förhastad. De där »representativa » personerna utan
öfvertygelse äro nämligen oftare än man tror ingenting annat än trattar, genom
hvilka »det goda vinet » rinner, fönsterglas, hvilkas förtjänst det är att vara· så
genomskinliga som möjligt för de verkligheter, som äro bakom dem. Det är
ändå »de troende », de öfvertygade, som sitta inne med hela värdekapitalet,
både med saken och personligheten bakom saken. Antag, att det finnes en
hel hierarki af icke-troende, som representera en tro. H varför göra de det?
Naturligtvis därför, att det finns många människor, som verkligen äga denna
tro. Det är det som gör, att skrymteriet lönar sig. Endast där det finns lifs-
safter kunna parasiter växa. Endast därför att de kristne tro, kan den hyck-
lande prästen finnas. Sannolikt skall man finna de flesta skrymtarne just i den
riktning, som representerar det bästa i människolifvet eller åtminstone det som
djupast griper människorna och får de flesta ärliga anhängare - en sats som
icke är så paradox som den låter.
Det tjänar därför just ej mycket till att söka göra en sak misstänkt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
