Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - Fredrik Wulff: Svenska Akademiens ordbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK. 599
.Abborre. När Red. här angifver best. artikelns form såsom »-en I. n. », så
hade den nog skäl att äfven upptaga formen abborr (ab3or2); jfr »Abbe, -en
I. n». Det går mig här, som ofta: jag kan ej utan en känsla af skamsenhet
nedskrifva anmärkningar emot en så förträfflig artikel. För öfrigt kan man
JU lätt förstå, att hvardagsuttalet abborr’n (jfr nzästar’n) menas.
Abstrahera 2). Först en allmän anmärkning! Definitionerna sku11e
vinna i lättfattlighet, om Red. något mera aktade sig för det tunga (»tyska »)
sättet att gömma hufvudordet eller hufvudsatsen till sist; här borde alltså skrif-
vits: »i tanken afski1ja vissa ... egenskaper, för att klarare uppfatta ett före-
måls ... väsentliga egenskaper». Jfr under Accent, sp" 2 5 r. 4 nedifr.: »fram-
hållande af stafvelse ..., verkadt genom tryck el. ton ». - På tal härom må
jag påpeka, att bruket af part. pres. på -ande, -ende såsom verb nu för tiden
i korta satser med rätta alldeles vikit för det »franska>> sättet med relativsats.
- Angående betydelserna a) a.) == eliminera bort, afski1ja något tillfälligt, och ~)
=== utdraga, »extrahera» det gemensamma, vinna något genom abstraktion (t. ex.
en regel, det väsentliga) synes mig ordningen hellre böra omvändas. Exemp-
let från Rydelius, hvilket dessutom är det »äldsta», är något otydligt; »från » be-
tyder ju här icke, såsom i Leopolds exempel, »ur». Kanske hade ett t här
varit på sin plats.
Abstrakt. Betydelsen 1>svårfattlig», »dunkel» (Heinrich 1814) kunde upp-
tagits för sig; i synnerhet den senare är ju en högst »ofilosofisk » likställning af
abstrakt med abstrus.
Accent 6). Jag kan ej finna annat än att Wallins mening med »Washing-
tons accent» icke var dennes »egendomliga sätt att tala», utan endast ==
»emfas» (acc. 2).
Adel 2). Tydligare hade varit att insätta ett »förnämlig» mellan »koll.»
och »samhällsklass>
>. - Bland de talrika sammansättningarna saknar jag »-fjäsk_
,
m. (1. Il ig.) », »-svans», hvilka synas mig väl så akceptabla som -pojke, -valp,
-tupp och viktigare än -gosse, -yngling.
Adjektivet adel förses med frågetecken. Kanske är det en berättigad
försiktighet. Just genom de anförda exemplen får man dock verkligen ett in-
tryck af att vi i det alldagliga uttrycket »Han är adel, hon är inte adel», ha
ett adjektiv för oss. Hahnssons exempel från 1884 kunde gärna ökats med
ett af Red. Skulle möjligen det vara instans emot denna uppfattning, att man
säger »Han är god adel, gammal adel» (vanl. »af god adel»)? - När adel-
hus_
, adelport (== hufvud-) upptagits, så känner man saknad efter adelgata, hvil-
ket - om än till äfventyrs ej betygadt af texter - ännu förekommer på hus-
knutar som gatunamn; eller är det enbart skånskt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
