Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - Bokanmälningar och litterära notiser - Tiden (A. H. Gravenhorst)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKANJ\L~LNINGAR OCH LlTTERÄRA NOTISER.
varo på studerkammaren med den fine och jämviktsfu1le tankeveteranens upp-
riktiga bok.
Det rådde på den tid, i hvilken hans mannaålder kom till mognad, fram-
för annat en någorlunda allmän egenskap inom de högt bildades krets: jag
menar tolerans, frånvaro af doktrinär fanatism. Och för denna tankedygd
äro hans så kallade »lefnadsbetraktelser» ett det renaste uttryck.
En annan, djupare och mera personligt liggande grund för denna in-
tellektuella dygd i hans arbete är emellertid den, att hans filosofi, kanske till
stor del som följd af hans yrke, läkarens, blef evolutionismen (som till själfva
sin natur är tolerant). Det var ej alldeles våra dagars evolutionism. Han
citerar ingen af denna läras märkesmän. Det är en mera idealistisk evolu-
tionslära, i hvars åskådning hans själskraf sökt och funnit hugnad. För att
gifva läsaren en första föreställning om skap1ynnet af hans filosofiska betrak-
telser, anför jag några stycken ur det kapitel, som bär den särskilda öfver-
skriften Tiden. Arbetets fem underafdelningar heta: Förord, Li fvet, Döden,
Tiden, Epilog, en hvar med sitt motto. Mottot för hela boken utgöres af
dessa Goethes ord :
Spaltet nur irnmer das Licht! Wie oefters strebt Ihr zu trennen,
\Vas Euch a1len zum Trotz Ein und ein Einziges bleibt.
Neu ist <ler Einfall ja nicht; hat man doch selber den höchsten
Einzigsten, reinen Begriff Gottes in Theile zerlegt.
Kapitlet Tiden börjar med följande oförgätliga tafla:
"I Greklands mytologi, läran om sägner och gudasag-or, skildras guden Mercurius eller
Hermes som den behändige, ständigt färdige och vaksamme budbäraren af sin herre Zeus’
vilja, och bär såsom tecken på sin värdighet lyckans och rikedomens gyllne staf, hvarmed
han sänker i sömn eller väcker ur dvala hvad som sofver och hvarmed han äfven ledsagar
de aflidnes skuggor till underjorpen och förer drömmarne tillbaka därifrån tiil människorna
på vår jord.
"Kan det väl gifvas en mera träffande, sann och skön bild af tidens genius än denna;
.af tiden, hvars oemotståndliga makt alla känna och erkänna, men hvars höga betydelse så få
bemöda sig om att först å och värdera, och hvars vink ännu färre lära sig hörsamma.
"Ljudlös och omärkbar smyger sig tiden igenom etherrymden, i ojämn flykt såsom det
stundom synes, än långsamt, än fortare, än åter blixtsnabbt, utan att dock ett enda ögonblick
hafva afvikit ifrån sin föreskrifna rytmiska takt, och förnimbar endast i sina verkningar, i
hvilka tydligen spåras dess underbara, i världshjulets gång som i mänsklighetens öde djupt
ingripande kraft.
"Såsom Hermes är äfven tiden budbäraren af den Högstes vilja och befallningar.
Äfven tiden bär lyckans och rikedomens insignier, stafven hvarmed hon ur naturens sköte
liksom ur andens rike ständigt framlockar rika skatter.
"Äfven tiden väcker ur sorglös dvala mången sofvande eller stäfjar och straffar med
sin vallmodryck månget missbruk, mången misshushållning med tidens gåfvor. Äfven tiden
ledsagar skuggorna af hvad som varit, af hvad som ägt lif och kraft, till Hades’ rike, h,-ari-
från hon förer jordlifvets drömmar till en bättre värld."
Och ett blad längre fram:
"Tiden, benämningen för ett efter hvarandra blifvande af ting och händelser, är sinne-
bild för en lag, enligt hvilken alla fenomen, alla yttringar af vilja och kraft underordnas och
begränsas af en ideel urkraft, hvars grundväsen är harmoni.
"Tiden bär, så till sägandes, ödet, världsalltets utveckling; hon behärskar världen, och
sätter skrankor för laglöshet och oordning. Själf lagbuJ;lden, skrider hon fram såsom med-
lare mellan ljus och mörker, mel1an verklighet och dröm, mellan sanning och sken.
, o
.__.asom
:sådan är hon mänsklighetens vägvisare på den långa färden emot evigheten och människans
Jedstjärna på hennes korta vandring emot grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
