Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20 - John Personne: Kulturen och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616 KULTUREN OCH KRISTENDOMEN.
mycket tillmötesgående., fortsätter han att slå, och jag måste då förstås
oupphörligt »vända det andra till», tills mannen tröttnar. Då får jag gå,
1v1en litet längre fram på gatan mötes jag af en trasig stackare, med
sjukligt utseende och hackande tänderna af köld. I-Ian stannar och säger
trotsigt: »Jag har influensan .och förgås af köld. Gif mig er underrock;
Ni har tillräckligt på Er ändå.» · »Efter orden» i Matt. 5: 40 skall jag
då icke blott gifva honom underrocken, utan pälsen, som jag måste
taga af mig för att komma åt underrocken, skall jag gifva honom på köpet.
Visserligen har jag all anledning att tro, att en lunginflammation blir
följden. Men min trasiga nästa har också influensan och kan också få
lunginflammation, on1 han inte får min päls’) och dessutom - hvad jag
enligt Matt. 5: 40 måste göra är ju klart och tydligt. För öfrigt är jag
snart vid målet, får då komma ·in i värmen och troligen låna mig be-
höfliga ytterplagg för hemfärden. Men just som jag tröstar mig härmed,
sammanstöter jag med en person, som rusar åt motsatt håll och tydligen
har mycket brådtom. Han fattar tag i mig och flämtar: »Det var en
riktig lycka, att jag just nu träffade Er. Jag måste i en för mig ytterst
viktig sak meddela mig 1ned Er, men har inte tid att vänta en enda se-
kund. Ni måste genast följa med mig, så jag får tala med Er under
vägen.» Af mänsklig svaghet försöker jag visserligen - tvärtemot krafvet
i Matt. 5: 4r - en l!ten protest, stammande något om att jag själf är
ute i ett för mig ytterst viktigt ärende, för hvilket fatalietiden om några
minuter är ute, att ·jag dessutom är för tunnklädd till en längre promenad
i vinterkylan o. s. v. Hjälper icke! Den andre har blott tanke för sin
egen viktiga angelägenhet och nödgar mig envist att följa med. »Efter
orden•
» i Matt. 5: 41 måste jag då göra som han vill. Kanske jag icke
behöfver gå längre än en half mil, kanske icke en gång så långt, och
då har jag ju sluppit undan för godt pris enligt Matt. 5: 4r - )>efter
orden». Men mitt viktiga ärende? Ja, med det gick det förstås så, som
det gick.
»Men>>i hör jag någon utbrista., »det där är ju att öfverdrifva !» -
Nej, förlåt, det är att taga Matt. 5: 39 f. »efter orden>>. Blef det allmänt
kändt., att någon ville handla bokstafligen efter detta bibelställe, så skulle
han säkerligen aldrig kunna sätta sin fot utom dörren, utan att möta
någon medmänniska, som ville hafva hans underrock. Han vore nog
inte säker inomhus heller. Men hvem kan i längden stå ut med en så-
dan gifmildhet? Själfva Leo Tolstoy skulle bestämdt förlora tålamodeti
fastän han af fröken Key fått betyg på att vara en af de få helgjutna
personligheter, som helt omfatta Kristusidealet såsom den absoluta san-
ningsuppenbarelsen (sid. 439).
Slutsatsen blir: När man fordrar, att ett sådant ställe som Matt.
5: 39 f. skall tagas ~
)efter orden», så måtte man antingen ha en mindre
hög tanke om intelligensen hos honom, som uttalade dessa ord, eller
också måtte det vara något fel med den egna intelligensen.
Det är alltså nog ingen annan råd än att hålla sig till »andemeningen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
