Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20 - John Personne: Kulturen och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUREN OCH KRISTENDOMEN. 617
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Och denna är verkligen icke så svår att finna, om man på rätta sättet
tar stället >)efter orden», hvartill också hör att taga med alla ord, som
stå där. Stället inledes i v. 38 med: / ha/ven hört, att det är sagdt:
»Öga för öga, tand för tand.» Men jag säger eder, att I icke skolnz motstå
o. s. v. Och v. 40 börjar så: och om någon ’vill gå till rätta med dig
{och taga din lifklädnad o. s. v.). Detta brukar vanligen icke citeras,
men det är illa, ty dessa ord äro själfva nyckeln till den rätta uppfatt-
ningen af stället, hvilken är följande.·
»Öga för öga, tand för tand>> är ett s·tycke af en i Mose lag· tre
gånger (2 Mos. 21: 24. 3 Mos. 24: 20. 5 Mos. 19: 21) förekommande lag-
formel för gamla testamentets oblidkeligt stränga vedergällningsrätt. I
motsats n1ot denna, som bjöd israeliten ·att i vissa rättsmål strängt hålla
på sin rätt gent emot andra, insätter Kristus i sin »lagbok» en annan
)>lagformel», som bjuder hans bekännare att tvärton1 för fridens skull i
kärlek afstå från sin rätt och snarare då afstå för mycket än för litet~
Med samma rätt som ett mänskligt snille ofta uttalar sina snillrika tankar
i korta, kraftiga paradox-artade satser, har Kristus här såsom på andra
ställen i en sådan form uttalat kristendomens grundtankar. Och lika litet
som dylika >
:-tankar» af snille-människor tåla vid att tagas mekaniskt »efter
orden», lika litet få dylika uttalanden af Kristus förstås och tolkas på det
sättet. En sådan >>lag» som detta Kristi uttalande har ingen absolut till-
lärripning inom våra nuvarande samhällen. Absolut tillämpad af Kristi
bekännare inom våra samhällen (om detta ens kan tdnkas möjligt) skulle
den ju uppmuntra och uppamma till fräckhet och orättfärdighet och så-
lunda motverka kristendomens uppgift. Nej, denna »lag>
> hör till ett sam-
hälle, där ingen vill göra den andre orätt., men - där behöfs den icke
heller. Här hafva vi paradoxet. Kristus har själf icke absolut tillämpat
denna sin lag. När han inför öfversteprästens domstol fick ett slag på
kindbenet af öfversteprästens tjänare, vände han icke det andra kindbenet
till, utan tillrättavisade öppet inför alla tjänaren för hans olagliga vålds-
l1andling (Joh. I 8: 22 f.). Och säkert vill ingen tänka sig Kristus seder-
mera under krigsknektarnas gisselslag oupphörligt vända id~t andra kind-
benet tilh. Han tog tåligt emot slagen - så tänker man sig den lidande
K.ristus.
Men ett sluttillägg: När det fridens och kärlekens sinnelag, som är
grundtonen i denna K!’"isti »lag>>, finnes hos en människa, visar hon sig
ofta vara mäktig vida större prof på tålighet än att när hon blir slagen
på det högra kindbenet vända det andra tillj vida större prof på för-
sakelse af sin egendom än att gifva bort sin rock och vida större prof
på ~ppoffring af tid och krafter än att gå ett par mil i påtvunget sällskap.
Och härmed lämna vi hufvudbeviset för dogmen om kristendomens
rigorösa altruism. De båda andra af oss anförda nytestamentliga dicta
probantia för denna dogm äro lättare expedierade.
Allt hvad I vzljen att 1nänniskorna skola göra eder, det gören I ock
dem, (Matt. 7: 12) är en maning, som I.Zristus ställer till sina lärjungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
