- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
618

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20 - John Personne: Kulturen och kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

618 KULTUREN OCH KRISTENDOMEN.
Innebär den, att en kristen s1<all offra sig själf för andra? Nej. Hvad en
kristen människa vill -att andra människor skola göra henne, det skall
hon göra dem - så står det. Men det torde höra till sällsyntheterna,
att en vanlig normal människa på fullt allvar vill och begär af någon
annan, att hon skall offra sig själf och allt sitt för henne. Och en kristen
människa gör det bestämdt icke. Ett utbyte af människokärlek, ett till-
godoseende af nästan lika väl som af sig själf – se där hvad detta bibel-
språk påbjuder. Det predikar ingen ensidig altruism.
Och ännu mindre är detta fallet med det återstående »bevisställeb:
Du skall älska din nästa såsonz dig själ/ (Matt. 19: 19, 22: 39). Detta
af l(ristus adopterade gammaltestamentliga (3 Mos. 19: l 8) ord, som han
gifvit en vidsträcktare och skönare nytestamentlig betydelse, erkänner ju
tvärtom människans kärlek till sig själf såsom en naturlig sak, ett fak-
tum, som icke kan sättas i fråga. Detta faktum göres till utgångspunkt
och grund för budet om kärleken till nästan. Kristus ger alltså här rätt
åt - för att tala med evolutionsteoriens anhängare – både >)egoismen»
(>)själfhäfdelsen>>
) och »altruismen», men han bjuder, att de icke skola stå
såsom motsatser · mot hvarandra, utan att de skola förmälas med hvar-
andra och blifva ett. I sådana fall, då i denna världen det egna intresset
och nästans icke kunna blifva ett, får samvetet i förening med kärleken
till nästan visa en I{risti lärjunge, huru han bör handla. H varken detta
eller något annat Kristi bud bjuder en kristen att i sådana fall alltid vara
den eftergifvande och tappande parten. Eller finns det något i detta bud,
som berättigar till en sådan tolkning? - Formeln för det slags altruism
1nan vill påbörda kristendomen lyder så: »Du skall älska din nästa mer
än dig själf. » Men det har I(ristus aldrig sagt.
Dessa tre nu skärskådade bibelställen äro, så vidt jag vet, de starkaste
nytestamentliga » bevis}), som bruka anföras för dogmen om kristendomens
ensidiga _
»altruism». Till dess man funnit några ännu starkare, torde där-
för denna dogn1 kunna betraktas såso1n en - »villfarelse».
* *

*


Den ursprungliga planen var att nu öfvergå till behandling af kristen-
domens försakelselära i allmänhet med hänsyn till kulturen och kultur-
iifvet. I detta sammanhang skulle då hafva upptagits några bibelställen,
som en och annan måhända saknat i den nyss slutade afdelningen t. ex.
Kristi ord till den rike ynglingen: »Gå bort och sälj allt det du har och
gif åt de fattiga, så skall du få en skatt i himmelen, och kom och följ
mig» - ställen, i hvilka det visserligen talas om »de fattiga», men hvilkas
tyngdpunkt dock, tydligt nog, är en maning till den det gäller, att göra
sig lös ifrån de jordiska ägodelarna såsom hinder för egen frälsning och
fullkomning, icke en maning att använda dem såsom medel till andras
hjälp och nytta. Men under nedskrifvandet af det föregående hafva vi
frångått denna plan., i tanke att en annan gång få afhandla det ämnet
något utförligare i en särskild uppsats. För närvarande inskränka vi oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free