Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Harald Hjärne: Rysslands äldsta tsardöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 RYSSLANDS ÄLDSTA TSARDÖME.
folkligt eller halft poetiskt vis. Det gör på bildade ryssar ett besynner-
ligt intryck, när deras imperator i den utländska pressen icke kallas kej-
sare (den exakta öfversättningen), utan tsar. Det låter för dem, mutatis
1nutandis, ungefär så, som det skulle låta för oss, om konungen af Sverige
i utlandet ginge under namnet >)drottnen».
Men hvad menas då, historiskt taget, med en tsar, och huru har
det kommit till, att Ryssland gjort bekantskap med en sådan öfverherre?
Detta kapitel öppnar ett ganska vidsträckt perspektiv öfver medeltidens
politiska tankekrets och kulturförbindelser i östra Europa.
* *
*
Alla de slaviska språkens beteckningar för en politisk regent, ett
statsöfverhufvud, äro lånade från främmande tungomål. Slaverna kände
ursprungligen blott ätthöfdingar och (kanske) föreståndare för byalag,
men de inhemska uttrycken för sådana sysslor visade sig icke rätt använd·
bara, när det gällde att beteckna innehafvarne af den högsta politiska
maktställningen i egentlig mening., sedan någorlunda utpräglade statsord-
ningar blifvit upprättade bland slaviska stammar af främmande eröfrare
eller af slaverna själfve under främmande inverkan. Det är vidare märk-
ligt att se, huruledes de lånade regentnamnen undan för undan försvagas
i anseende, allt eftersom slaverna göra bekantskap med allt mäktigare
utländske härskare.
Det äldsta hithörande, för alla slaviska språk gemensamma ord är
kniaz (vanligen öfversatt med »furste» och ännu användt som adelstitel i
Ryssland och Polen). Dess äldsta skriftliga form är kuniaz, som åter-
förutsätter, enligt slaviska ljudlagar, en ännu äldre form kuneng eller
kunengi. Vi hafva där det samgermanska ordet konung, som slaverna
troligen mycket tidigt, innan språkskillnaden dem emellan hunnit skarpare
.utveckla sig., upptagit från någon gotisk dialekt.
Flere århundraden senare, antagligen omkring 900, hafva västsla-
verna, d. v. s. tjechernas, polackarnes och andra med dem närmast be-
släktade folks förfäder, lånat en annan germansk beteckning, som seder-
mera öfvergått äfven i östslaviska språk (på Balkanhalfön, i Ryssland)
och ännu användes för att öfversätta titeln konung i dess nuvarande be-
märkelse. Det är ordet korol (på ryska), krdl (på tjechiska och serbiska),
krol (på polska), hvilket icke är någonting annat än det germanska per-
sonnamnet Karl. Dess upptagande såsom titel skulle väl ursprungligen
antyda ett försök af slaviske höfdingar, under striden med de framträng-
ande tyskarne, att likställa sig n1ed de frankiske härskarne, som ofta buro
detta namn och ledde sin ätt från den öfver hela Europa frejdade Karl
den store. Här uppträda alltså ett slags slaviske gengångare af I<arolin-
gerna (äfven denna namnform var icke okänd för slaverna; i den äldsta
ryska krönikan från omkring I I oo kallas invånarne i det frankiska rikets
länder koroliazi == >)karlingarne>), >)Karls eller Karlarnes undersåtar.>))
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0016.html
