Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
KRISTNA IDEAL. 23
och ur denna framgår ett lif, mättadt af hög idealism, sund humanitet,
ett af människokärlek upplyft tänkesätt, hvars grundregel är: nihil humani
mihi alienum esse puto.
Den religion som lär, att kärleken är lagens fullbordan, att man skall
älska sin nästa som sig själf, att man skall så handla mot sina medmän-
niskor, som man önskar att själf varda af dem behandlad, den religion,
som betonar den enskildes oändliga värde, denna religion gifver åt männi-
skan både själfkänsla och själfhäfdelse samt åt dessa egenskaper äfven
den rätta begränsningen.
Att varda ett jag - ja, det målet fullföljer människan så där täm-
ligen af sig själf, och kraftiga kara~terer uppväxa under lifvets egen gång
i ej ringa antal; men att detta »jag» varder »ett socialt gagnande jag>) beror
på, om det vill böja sig i tjänareskap åt ideala makter; detta har kristen-
domen lärt, och det var detta, som världen behöfde lära, ej blott i filo:..
sofem, 1nen i lifs lefvande, härligt tänkande och handlande personlig-
heter, från korsets hjälte och allt till hela den lysande ra~en af hans
efterföljare.
Bevise den, som det kan, att utanför religionen stående statsmän,
hjältar, forskare, skalder, konstnärer och affärsmän skulle lämnat efter sig
ett mera ofullgånget’) ett mindre nyttigt och skönt lifsverk, om de haft
sitt inre väsens trådar nedsänkta och rotfästa i en sann kristen tro och
åskådning!
Hela den väldiga, alla det mänskliga lifvets förhållanden omgestal-
tande och pånyttfödande rörelse, som heter reformationen, framgår hvar-
ken ur naturvetenskapen eller ur den återuppståndna antikens tanke- och
skönhetsvärld’) utan ur några få människors inre själskamp och gudstro.
Kristna män som Comenius och Grundtvig blifva apostlar för en
sann humanitet och reformation inom skolans värld.
För människors frihet, hvem uträttade väl mera för denna än \Villiam
Wilberforce? Få kunna mäta sig med honom i verksamhet för de för-
trycktas frigörelse, men han utrustade sig till denna tjänst genom att
hängifva sig åt läsning af den heliga skrift, och all sin kraft att härda ut
i sitt jättearbete under en dryg mansålder hämtade han u_
r denna bok.
Otaliga andra, som uträttade något liknande hans verk, hafva ur samma
källa druckit styrka och visdom.
Anser kristendomen »själfhäfdelsen som ett nödvändigt ondb?
Äfven de kristna kunna häfda sitt jag, sin sak, sin rätt inför med-
människor, om de nämligen äro öfvertygade om, att de göra orätt eller
synd genom ett eftergifvande. Men sant är nog, att själfförsakelsen står
högre, icke fattad som en asketisk n1unklära-: men framsprungen af den
princip, som i människovärlden måste betraktas såsom den högsta: tjä-
nande brödrakärlek. Ty denna kärlek - icke den af Sonja Kovalevsky,
A. Ch. Leffler och Ellen Key hyllade gud »Eros» - är ensam förtjänt
af att nämnas som den yppersta af-alla gåfvor. .Att kunna medverka till
bröders och systrars timliga och eviga välfärd måste vara den kristnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
