Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTNA IDEAL.
högsta mål, och hans talanger, skaplynne och samhällsställning måste viga.
sig till denna uppgift, ty han är tjänare och icke herre i andens värld.
Så mycket stort både i antiken och i den moderna hedendomen - jag
använder detta ord alldeles utan förklenande bimening - behöfver renas.
och syrsättas af kristendomens åskådning för att varda ett fullt hållbart
och pålitligt byggnadsmaterial i kulturens rike. Hvad som hindrat värl-
dens sanna framåtskridande, människans frigörelse inåt och utåt, humani~
tetens seger, är icke kristendomen, men den falska själfhäfdelse~ som är·
mänsklighetens skötesynd under både förkristna och efterkristna tidsåldrar–
Och det är detta onda., som gör äfven de kristna ofta nog, alltför ofta,,
rätt okänsliga, åtminstone alltför litet känsliga för sorgen och nöden utom~
kring dem. Men nog -räcker Kristus fortfarande till att vara det väckande1,
sporrande idealet, . och vi äro fullt öfvertygade om, att detta ideal godt
kan »omspänna hela kulturförloppet». Vi tro ej, att agnostikernas män-
niskokärlek är större än de kristnas, om ock dessa senare villigt måste-
medgifva, att de med· rätta klandras för en bristfull sådan. Ej heller tro,
vi, att den moderna hedendomens måls- och märkesmän skola kunna
bjuda ens som tanke- och fantasibild världen ett bättre och mera helgju-
tet människoideal än den historiske Jesus af Nasaret.
Huru ett bättre socialt tillstånd på ett ’Varaktigt och någorlunda san-
sadt sätt skulle kunna gen,omföras utan religiös grundval, förstår jag icke,
men fruktar snarare~ att en social omhvälfning, ledd i irreligiös anda7
skall barbarisera massorna- och med flera grader nedflytta den nu vunna.
kulturståndpunkten. Ty det är hvarken teoretiskt eller praktiskt uppvi-
sadt, att broderskänsla människor och folkklasser emelian kan väckas och
_
bevaras utanför religionens råmärken; men utan en i religionens namn
anbefalld, af densamma väckt och styrkt uppoffrande brödrakärlek skaH
aldrig världen kunna socialt förbättras. Att »kristendomens försakelseläraj
dess bud om ett tåligt bärande af allt jordiskt lidande» skulle motverka
underklassens lyftning i ekonomiskt och intellektuellt hänseende, betvifiar
jag. Ty då genomgripande samhällsförbättringar endast kunna försiggå
med stor långsamhet, höra tålamod, undergifvenhet och relativ förnöjsam-
het nödvändigtvis med till den rustning., de betryckta arbetsklasserna
_
måste anlägga för att omsider kunna vinna positiva segrar. Eljest duka
de under. Vi vilja bekämpa nöd, krig, sjukdomar, orättvisor - men bäst
att vara tålig, när man ser, hur långsamt det går, långsamt i förhållande
till våra brinnande önskningar, om också kanske icke i förhållande till
utvecklingens egna historiska lagar. Men alltid skola nöd och fattigdom
komma att finnas på jorden, så länge som den individuella friheten ej är
utrotad, och så länge som skillnad råder mellan människor med hänsyn
till flit, till fysiska och moraliska egenskaper.
Jag tror icke, att E. K. lyckats bevisa, »att kulturen, i hvad den har
både af ondt och godt, är ett resultat såväl af kristendomens misstag
som af dess sanningar». De kristna kunna misstaga sig, men icke Kristus,
icke kristendomen i och för sig - det är icke bevisadt. Att Kristus.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
