Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Teodor Holmberg: Kristna ideal. Ett inlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 KRISTNA IDEAL.
är ett af tusentals människor upplefvadt faktum. Tänkbart är ock, att
en människa kan hafva harmoni i form af »jämvikt genom måtta, styrka
i skönhet», och ändock bära på inre ofrid. Den väg, jag här är inne på,
leder till begreppen >)synd>> och »frälsning»., men jag stannar vid denna
antydan. Endast på religionens mark kan, enligt mitt förmenande, harmo-
nien uppväxa, äfven harmoni med hänsyn till jämvikt mellan »de båda
ensidigheterna., själfviskhet eller osjälfviskheb>. Däremot tror jag., att för
människor med estetisk i stället för etisk åskådning lifsharmoni har varit,
är och skall blifva en mycket sällsynt företeelse.
Nutidsmänniskorna äro karakterslösa., emedan de segla med kristen-
domens »lig i lasten», d. v. s. dess oupphinneliga., orealiserbara ideal; så
sammanfattas af Ellen Key Ibsens skaldeinlägg i vår tids inre stridsfråga.
Jag är viss om, att människor, som vilja på en gång »tjäna Gud och
Mamon», d. v. s. som vilja röra sig samtidigt kring två olika medelpunkter,
måste blifva mera brutna och halfva för hvarje dag som går. Men detta
kommer sig icke däraf, att kristendomen ställt på dem en omöjlig for-
dran, lika litet som kristendomen är det »lik i lasten», med hvilket vårt
århundrade seglar fram. Den är tvärtom räddningsankaret. - Innan Li-
banons ceder växte ut till full höjd och storhet, innan den realiserade
alla de anlag., som lågo i densamma som frö, förgingo hela sekler. Kri-
stusidealet är också från början ett frö, nedsänkt i människosjälens djup,
men må man icke åt detsamma utsätta för kort växttid och m·ena, att
det inom omfånget af en människas jordiska lif skall hinna att utveckla
sig till stam och krona i full fägring. Gör du så, liknar du den, som
skulle vilja mäta oceanens vattenmassa med litermått. Vår kropp är ju
bildad af ämnen, hvilka för sin daning kräft myriader af år. Säkerligen ·
har vår själ icke en kortare historia, innan den ur det omedvetnas lindor
löste sig till medvetande om sig själf. Och innan i detta allmänt mänsk-
liga medvetande Kristusidealets härlighet går i blom, torde vi, till en
ringa början, hafva rätt att förutse åt vårt hemlighetsfulla väsende hela
utvecklingsserier i en annan äon än den, som utmärkes af jordelifvet.
De kristtrogna gå mot ett växande från den ena klarheten till den andra
och skola nog i sinom tid varda helgjutna varelser.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>