Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Om drömmarna. Psykologisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DRÖMMARNA.
Får man sätta tilltro till denna sömnteori, så är ock bryggan slagen öfver
till en rimlig dröm-teori. Ty drömmen är då just det själslif, som är bundet
vid de där lägre, fortfarande fungerande hjärncentra, och som skiljer sig från
det vakna själslifvet genom frånvaron af de »afkopplade » högre centras insats.
Psykologiskt sedt kan denna teori näppeligen bestridas. ’Tänk bort från det
verkliga själslifvet medvetandets högsta yttringar, förståndets och viljans själf-
verksamhet, och återstoden får just alla de egendomligheter, som utmärka dröm-
marnas endast förment trolska värld. – Finnes det återigen en drömlös sömn,
så sku11e den bero på ett fullständigt afkopplande af alla de hjärncentra, som
på något sätt äro bärare af medvetandet.
Liksom skillnaden mellan sömn och vaka emellertid alltid är blott en
gradskillnad, så finnas ock öfvergångsstadier mellan ·drömmen och det fullvakna
själslifvet. Redan före det egentliga inslumrandet börjar vanligen drömmarnes
lek med den sorts fantasibilder, som vi skulle kunna kalla slummerbilder -
»hallucinations hypnagogiques», sömninledande hallucinationer är den veten-
skapliga termen.
Just när uppmärksamheten å omvärldens företeelser börjar upphöra, när
det yttre ögat slutes, framträda för själens inre öga dessa obestämda, sväfvande,
fragmentariska bilder, hvilka aldrig kunna fixeras, utan likt >>dissolving views»
1 snabb växling aftösa hvarandra.
För vissa personer, sannolikt företrädesvis de nervösa och med liflig syn-
bildsfantasi (artistiskt) begåfvade, framträda ofta dessa slurnmerbilder redan under
nästan fullt vaket tillstånd mycket lifligt, så att dessa personer till och med
för sin omgifning kunna beskrifva de växlande hallucinationer, som samtidigt
framstå för deras fantasi. Än tycka de sig se ett grinande gubbansikte, än ett
leende barnanlete; än är det en fantastiskt gapande mun, än ett par skarp-
blickande ögon, som de med nästan skrämmande tydlighet tycka sig se. Det
är vanligen på detta sätt till synsinnet, som dessa bilder referera sig. Men
stundom kunna ock andra sinnen, särskildt hörseln, dragas med i spelet. Och
blir naturligen då illusionen så mycket_större, men dock vanligen med något
medvetande om, att visionerna äro blott bilder och ej verklighet.
Hos flertalet sunda och kraftiga personer förekomma vid inslumrandet
likartade, men mycket svagare och därför ofta ej observerade fantasibilder,
som, när man vant sig att gifva akt på dem, pläga hälsas såsom välkomna
förebud till den enligt regeln på dem snart följande sömnen.
Förklaringen af dessa slummerbilder är enligt all sannolikhet att söka uti
vissa efterdyningar, så att säga, i sinnesnerverna. Så t. ex. om det är frågan
om synbilder, gestalter med form och färg, så beror dessas uppkomst därpå,
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
