Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Om drömmarna. Psykologisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DRÖMMARNA. 53
att den s. k. synpurpur, hvarmed vårt ögas näthinna är belagd och hvars foto-
kemiska förändringar utgöra de närmaste anledningarna till synnervens verk-
samhet, ännu icke fullt återgått till sitt normaltillstånd efter de föregående med
öppet öga mottagna ljusvågorna, utan här och där på sin yta fortfarande irri-
terar synnervens ändapparater och sålunda framkallar svaga och obestämda
synintryck. Man kan utan svårighet observera dessa svaga efterdyningar i sitt
öga, om man efter ett starkare synintryck sluter ögonen och genom handen
fullständigt afstänger det yttre ljuset. Det är dessa rester af föregående syn-
funktioner, som när man slutit ögat och håller på att inslumra blifva till slum-
merbilder, då fantasien får fylla i dem och gifva dem lif genom återuppkallande
af med dem snarlika eller genom ideassociationen sammanhängande minnen
från erfarenheten, - ungefärligen på samma sätt, som när man sitter framför
den kolnande eldbrasan och i stämningsmättad skymningsstund låter sin fantasi
af den falnande askans eldglimtar och glödens konturer gyckla fram en väx-
lande följd af lefvande gestalter, af människor eller djur, af träd och bygg-
nader o. s. v.
Äfven de egentliga drömmarna, som inträda sedan vi insomnat, hafva åt-
minstone enligt regeln på samma sätt som slummerbilderna verkliga sinnesin-
tryck till upphof.
Låt vara att under sömnen äfven sinnena delvis sofva; fullständigt göra
de det aldrig. Det visar sig JU redan därigenom, att man t. ex. genom att
ropa den sofvandes namn eller genom att »ruska» ·honom kan väcka äfven ur
djup sömn. Hade han af rösten inga hörselintryck eller af ruskningen inga
känselförnimmelser, skulle han naturligen heller icke härvid vakna. Och sådana
yttre intryck strömma ständigt under sömnen i någon mån, låt vara vid dju-
pare sömn med endast minimal styrka, från alla håll in på den sofvande och
äro ägnade att gifva uppslag till drömbilder. Men då förståndet under sömnen
ej längre erbjuder uppfattningen sin ledning, så tydas dessa sinnesintryck orik-
tigt’, - tilläggas en betydelse, helt annan än de äga under vaket tillstånd.
Detta har ock rent experimentellt ådagalagts, särskildt af den franske
drömpsykologen M au r y. Denne hade samma lyckliga förmåga, som t. ex.
Napoleon I, att kunna insomna, nästan när han ville, och sattes därigenom i
stånd att med en assistents biträde å sig själf göra drömexperiment. Så snart
han insomnat höll man t. ex. under hans näsa en eau-de-cologne-flaska. Strax
efter väckte man honom, och han berättade, att han först drömt sig vara i
Jean :Maria Farinas ryktbara parfymbutik i Köln, men under inflytande af de
allt starkare dofterna från partyrnflaskan förbyttes scenen till en härlig trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
