Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Frans von Schéele: Om drömmarna. Psykologisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 OM DRÖMMARNA.
i Kairo, där orientaliskt yppiga blommor och träd fyllde hela atmosferen med
en nästan berusande, balsamisk doft, under hvars inflytande hans fantasi fram-
trollade bilderna af sköna odalisker o. s. v. - Sedan han återigen afsiktligt
insomnat, kittlade assistenten honom med en fjäder å näsan och öfverläppen.
Nu drömde han i stället en ytterst plågsam situation: offer för medeltidens
tortyr, tyckte han, att en beckmask smetades öfver hans ansikte, så fast, att
när den sedan rycktes bort, slets huden med, och denna hndflängning upp-
repades gång på gång tills han vaknade - af den oskyldiga kittlingen. Vid
ett annat tillfälle lät man en sfämgaffel vibrera vid den sofvandes öra: så drömde
han sig midt uppe i 1848 års revolution, till hvars bloduppträden folket sam-
mankallades af klämtningen från en dånande larmklocka. - Dessa exempel
äro tagna från lukten, känseln och hörseln ; men detsamma gäller ock rörande
de öfriga sinnena, hvilka alla kunna gifva upphof till drömmar inom sina skilda
områden. Man röker på kvällen strax före insomnandet och drömmer om att
man äter något, hvars skarpa smak bränner på tungan. En ljusstrimma tränger
in mellan fönsterposten och gardinen och träffar tvenne sofvande; båda komma
i följd däraf att drömma om eldsvåda, men hvarderas fantasi utbroderar på sitt
särskilda sätt detta ämne med olika detaljer. Man kastar under sömnen af sig
täcket och fryser om benen; man drömmer sig då uppträda i nattdräkten ute
på gatan och fantiserar en hel mängd obehagliga situationer i följd af den
bristfälliga toaletten o. s. v.
Alla dessa drömmar hafva sålunda sitt uppslag från ett verkligt smnes-
intryck, men dels stegras detta (hyperestesi), dels tolkas det felaktigt. Steg-
ringen (då t. ex. det svaga ljudet af en stämgaffel togs för dånet från en väl-
dig malmklocka o. s. v.) beror sannolikt på en öfverspänning af den nerv-
process, som uppbar sinnesintrycket, orsakad af den ensidiga riktning, som
hela förloppet tager, då de högre hjärndelarne »afkopplats». Bristen på jäm-
förelser bidrager ock till misstolkningen under samma ensidighets inflytande.
Och så först och sist det redan framhållna: förståndets overksamhet, hvarunder
i stället ideassoationernas mekaniska spel i mångfaldigt växlande former på
olika sätt kombinerar minnesfragmenterna, likt det växlande samspelet mellan
glasbitarne i ett kaleidoskop. På båda hållen en skenbart fri lek, men i verk-
ligheten en sträng mekanism.
Om sålunda uppslaget och ränningen till drömmens väfnad, åtminstone i
flertalet fall, förskrifver sig från verkliga sinnesintryck, så är det återigen ens
egen förtid, ens föregående vakna erfarenhet, som får släppa till inslaget. Och
därvid är det ideassociationernas vanliga förbindelseled af likhet eller kontrast,
samtidighet eller rumsangränsning, som locka fram det ena minnet efter det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
