- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
86

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
Luther organisatorn, och nu senast i general Booths motivering af sin
envåldsmakt. Samhället skulle ej kunna bestå, om dess regering, dess
kyrka, dess lagar och häfdvunna åskådningssätt i ett nu förlorade sin auk-
toritet, sin bjudande och förbindande makt. Benägenheten att upplossa
alla dessa yttre band i förhoppning 01n, att de kunna ersättas genom den
allmänna individuella rättskänslan, är en tankeströmning, som vunnit far-
lig styrka, oaktadt de många vilda hugskott, son1 vår tids tryck och tal-
frihet J:?ragt i ljuset. Dessa alla företeelser skrämma en mängd tänkande
människor till den grad, att de, glömska af forna tiders olycksförhållan-
den under hierarkiskt förtryck, längta att finna ro i en stark, fast kon-
struerad statskyrka. Medgifvas må, att ett öppet erkännande af kyrkor-
nas många förbrytelser kan innebära samhällsvåda, emedan det försvagar
deras auktoritet. Så tänkte en pastor, då han ur sin församlings lån-
bibliotek uteslöt den med förord af domprosten H. M. lV[elin försedda
boken »Vetenskapens strider» af A. D. White, hvilken just är ägnad att
inom vida kretsar sprida kunskapen om katolska kyrkans kulturfientliga
förföljelser. Och ifrågavarande pastor var dock mer än vanligt frisinnad.
Bemödanden att dölja och förneka den religiösa fanatismens våldsbragder
och civilisationshämmande riktning torde dock innebära än större faror.
Den frid, som bygges på okunnighet och falska föreställningar, är föga
varaktig. Historien är magistra vit~, hvad än dagsländorna däremot in-
vända. Förfalskas hon, blifva hennes lärdomar vilseledande.
* *

*


Med afseende på de båda sammanhängande och viktiga frågorna
om toleransen och dogmerna skilja sig mina och min opponents åsikter
betydligt. Han lägger, synes det mig, . för liten vikt på den första och
för stor på den andra af dessa frågor. Betydelsen af religionernas dogm-
system bör visst icke underskattas. Ingen kyrka kan finnas till utan dog-
mer, utan >~en skara öfvertygade individer, med ganska utpräglad religiös
åskådning, med ett bestämdt medvetande om sin i det väsentliga gemen-
samma tro». l\t1en dogmerna äro, för att begagna ett modernt uttryck,
dels centrala, dels periferiska. Lyckligtvis äro de förra enkla och lätt-
fattliga, endast de senare mystiska och mångtydiga. Bland kristendomens
centrala dogmer stå främst läran om Gud såsom fader och skapare, om
Kristus såsom Guds son, såsom ett rned fadern, såsom människans frälsare
från synden och dess följder, om Guds försyn’) om bönen, om människo-
andens odödlighet. Dessa dogmer framgå tydligt för alla läsare af Nya
Testamentet; de äro som sagdt enkla, lättfattliga och väsentliga. Från
dessa grunddogmer hafva inom kyrkorna utvecklat sig mer periferiska
och mystiska satser t. ex. treenighetsläran, som utgjort ett tvistefrö mel-
lan de olika kyrkorna, så snart dogmsystemet började utbildas, och som
i kyrkohistorien efterlämnat blodspåren af striderna mellan homousia och
homoiusia till blygd för kristenheten. Treenighetsdogmen, andligt upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free